Pages

Categories

Search

 

Rosetta rasar mot feminismens förtryck av kvinnor

by
October 12, 2007
Politik
No Comment

Jag har länge misstänkt att dagens problem med feminismen inte alls har med män att göra, utan med kvinnor. En av årets mest puckade kommentarer hittills måste vara DN:s kulturchef Maria Schottenius kommentar till att Doris Lessing fick Nobelpriset: “Jag trodde inte att Svenska Akademien klarade så mycket mensblod.” Men snälla, Maria! Var det det bästa du kunde komma på att säga som kulturchef på DN? Hur kan du reducera ned ett långt och stundtals fantastiskt författarskap till en så futtig kommentar om mensblod? Om jag var din chef skulle jag ta ett litet samtal med dig, för jag förväntar mig mer av en kulturchef på DN.

Personligen håller jag med Doris själv som opponerade sig mot akademiens motivering med orden: “Jag vet inte vad de menar med det. Varför inte mänsklig erfarenhet, varför just kvinnlig? Jag har aldrig tyckt att man kan dela på män och kvinnor i grupper. De får dem att låta som fiender.” Precis.

Jag är en stark anhängare av tron att skillnaderna individer emellan är berydligt mycket större än könsskillnaderna. Problemet är att många feminister är så upptagna med att leta skillnader att de missar alla likheter och, som Doris mycket riktigt påpekar, får det att låta som om män och kvinnor är fiender.

Dessutom har jag en svag aning om att en del feminister själva bidrar mycket mer till att framställa kvinnor som viljelösa våp än vad många av dagens män gör. Nej, man MÅSTE inte förstora läpparna för att man ser någon som gjort det i en tidning. Nej, man känner sig inte ful och otillräcklig som kvinna om man inte förstorar brösten. Nej, man skriver inte fantastiska böcker för att man är kvinna, ibland råkar det bara falla sig så att en fantastisk författare är kvinna. Jag tycker att man föringar värdet av Doris Nobelpris genom att säga att hon fick det för att akademien äntligen tog sitt förnuft till fånga och valde en kvinna. Horace bemötte det påståendet i Börshuset med kommentaren att hon “fick priset som en stor författare och inte som kvinna” i Börshuset. Är inte det mycket, mycket bättre?

Dessutom borde väl Maria Schottenius, som kvinna, veta att det inte alls är något underbart och gudomligt med mensblod. Det suger och är inte alls roligt. Låt mig dock bara påminna om att det nu inte alls är männens fel, utan att det är en liten naturens nyck som männen rår för precis lika mycket som vi rår för att de blir lite mindre män när de badar i kallt vatten.

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by


no Responses

  1. sanna

    November 9, 2007, 21:09:35

    Det här inlägget är EXAKT, in i minsta detalj, varför jag inte vill kalla mig själv feminist. Feminismen förtrycker liksom sig själv i många fall och fortsätter mata den bild av kvinnor och män som de största mostatserna som finns i världen, just den bild som man inte vill ha kvar. Vi är människor, och självklart är alla olika.

  2. Karin

    December 18, 2007, 19:15:30

    Jag är också övertygad om att det är större skillnader mellan individer än det är mellan könen.
    Jag tycker att det är fel/sorgligt när feminismen blir en fotboja som hindrar kvinnor från att vara som de vill.
    Jag kallar mig dock feminist, jag ÄR feminist. Varför? Därför att jag ogillar att samhället/vår kultur fostrar pojkar och flickor åt varsitt håll utan att lyssna på vad barnen själva vill. De allra flesta av oss behandlar fortfarade pojkar som “pojkar” och flickor som “flickor”, även om det i alla fall är bättre nu än på 50-talet.
    Jag är också feminist därför att nästan allas syn på andra människor är helt präglad av könsstyrda fördomar om “hur folk är” (men det är väldigt få som själva inser att det är så). De som bryter mot normerna betraktas av många som lite konstiga, vilket är obekvämt, och ogillas.
    Jag är feminist för jag har förstått att jag lever i ett samhälle där män (nästan alltid) betraktas som norm (dvs. som det normala) och kvinnor som undantag. Under de förhållandena kan kvinnor aldrig ha lika förutsättningar som män, om det normala alltid är något som i praktiken är onåbart, en kvinna kan ju aldrig bli man.
    Jag är feminist för att jag vill att alla i högsta möjliga utsträckning ska bli sedda och uppskattade för det som de är, som individer, inte utifrån det de är i sin könstillhörighet.
    Jag är också feminist för att jag vägrar att bli sedd som ett våp, som mindre seriös eller mindre intelligent när jag väljer att behålla mitt hår blont och ha på mig figursydda (kvinnliga) kläder och höga klackar.
    För övrigt tror jag att de som sagt att Svenska Akademien äntligen valt en kvinnlig författare inte menade att de äntligen valt en kvinna för att hon är just kvinna utan att de äntligen klarade av att välja någon som inte passar in i mallen för litteraturpristagare, nämligen äldre män. Det förringar inte alls Doris Lessing. Om Akademien klarade av att välja helt utifrån författarnas skicklighet borde ju rimligtvis kvinnor få en större andel av litteraturpriserna än de fått hittills. Eller är kvinnor överlag så mycket sämre författare än män?
    Jag tänker inte låta rabiata feminister kidnappa ordet feminist, lika lite som jag tänker låta nationaldemokraterna kidnappa ordet demokrati.

  3. MajaMex

    March 9, 2009, 18:03:53

    Kvinnor som får en 50 lapp mer i månaden än sina arbetskompisar blir utsatta för avundsjuka å baktalas. Solidaritet?? Stöd?? Peppning uppmuntran?? Nope….



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *