Pages

Categories

Search

 

Varför har dagens feminister anammat arvssynden?

by
January 18, 2008
Politik
No Comment

Igår skrev jag om debatten kring Pär Ströms bok “Mansförtryck och kvinnovälde” och det gör jag idag också. Nu har jag nämligen tittat på debatten mellan Ström och den alltid så muntre Sigge Eklund i morgon-tv och läst Susanna Alakoskis inlägg i dages Aftonbladet och jag kommer inte att kunna se mig i spegeln om jag inte kommenterar det hela lite till.

För det första undrar jag varför jämställdhetskampen ofta förs som om det vore en tävling lidande, kvinnors lidande ställs mot mäns lidande. Det är en fullkomligt irrelevant jämförelse. Lidande är en mänsklig företeelse, inte en manlig eller kvinnlig företeelse. Jag tycker att vi ska göra vad vi kan för att minska det totala mänskliga lidandet i världen. Jag struntar högaktningsfullt i om det är manligt eller kvinnligt lidande. Det är inte det som är intressant. Målet måste vara att minska det totala lidandet.

Och varför Susanna Alakoski känner sig nödgad att rapa upp en massa årtal som är viktiga ur jämställdhetssynpunkt förstår jag verkligen inte.* Ström har så vitt jag sett aldrig förnekat betydelsen av dessa landvinningar i jämställdhetens namn. Han har bara ifrågasatt varför det bara är viss diskriminering som räknas.

Det väcker också frågan om varför det är så hemskt att ens våga föreslå att kvinnor i vissa fall har bättre möjligheter än män, precis som det i andra fall är tvärt om? Faller världen månne samman om vi vågar erkänna att det ibland faktiskt är kvinnorna som har överläget? Troligen inte. Det skulle snarare öppna upp för ett betydligt bättre jämställdehetsarbete, som är grundat på hur världen faktiskt ser ut.

Sedan undrar jag hur det kommit sig att feminismen valt att anamma den gamla kristna idén om arvssynd, åtminstone vad män beträffar. Män ska tydligen inte bara bära ansvaret för sina egna handlingar, nu ska de axla ansvaret för alla andra mäns handlingar genom hela historien. Är inte det lite väl mycket att begära av någon?

Rent historiskt har kvinnor inte haft det lätt och som Ström mycket riktigt påpekar i sin bok, har det tidvis krävts en hård kamp och den har varit berättigat. Men, som jag skrev igår, så måste man vara uppmärksam på när kampen nått så långt att man på vissa områden har fått kraften att agera förtryckare. Jag kan förstå att det är frestande att ge efter för ingivelsen att hämnas tusentals år av förtryck, men det är en frestelse man inte får falla för. Bosse år 2008 kan inte “med rätta” behandlas illa för att Harald år 1223 våldtog pigorna på gården eller för att kvinnor inte hade rösträtt 1889. Det är inte Bosses fel. Bosse kanske är en hyvens kille som bara vill ha umgängesrätt med sina barn och få trivas på jobbet som sjuksköterska utan att dagligen få höra att “män inte har samma förmåga till omvårdnad som kvinnor har”.

Mest upprörande av allt är det när Sigge tycker att det är vår gemensamma skyldighet att unna kvinnor att få hata män. Som exempel tar han upp författaren till SCUM-manifestet (SCUM= Society for Cutting Up Men), Valerie Solanas, och att det faktum att hon blivit illa behandlad av män, ger henne rätt att hata alla män. Han anklagar sedan Ström för att sakna empati, eftersom han inte kan sätta sig in i hennes hat. Personligen är jag mot alla former av sanktionerat hat.

Det är sant att Solanas levde ett hårt liv och visst kan jag förstå att Solanas bar på ett hat, men Sigge glömmer helt bort att Valerie Solanas inte var mentalt stabil och faktiskt hatade män så mycket att hon sköt inte bara Andy Warhol och Mario Amaya. Hon skulle ha skjutit Fred Hughes också om hennes pistol inte hade krånglat. Det fanns förvisso en tvist om en borttappad bok i botten, men det är väl knappast en anledning att försöka döda tre människor. Om det var det skulle världens bibliotekarier utgöra jordens mest välutrustade armé. Men enligt Sigges resonemang kan vi naturligtvis inte ställa Solanas till svars för hennes handling, för vi måste “unna henne att hata män”. Det är som att säga att en vit person har rätt att hata alla svarta för att en svart person behandlat honom eller henne illa. Och inte bara det. Det skulle dessutom ge den vita personen rätt att godtyckligt börja skjuta på svarta människor. Så, all heder till Ström för att han inte väljer att sympatisera med Solanas.

Nej, Sigge. Släpp arvssyndsoket, för du är helt ute och cyklar. Ska man komma framåt måste man visa varandra ömsesidig respekt. Självklart ska man vara medveten om historien, men man bör också vara medveten om att den är just det: historia. Det enda vi kan förändra är det som händer här och nu och det kan man inte göra om man bara väljer att kasta bittra blickar bakåt istället för att se framåt. Någonstans på vägen måste man välja om man vill fokusera på att hämnas eller på att komma framåt och nå en lösning. Dessvärre tycks många av dem som kallar sig feminister ha valt hämndvägen. Det är sorgligt att de inte ser att det är en återvändsgränd som inte kommer att leda dem någonstans.

Här kommer lite länkar:
Pär Ströms blogg
Kan män vara feminister?
Ström missar helheten
Många misstolkar den feministiska ideologin
Det finns även kvinnogrisar i detta land
Han är väldigt okunnig om vad feminism är
Ström är en latmask
Visa mig de manshatande feministerna, Pär Ström
Feminismen tål inte fallna kvinnor
Kolla här, Pär Ström

* Eftersom Alakoskis inlägg i debatten består av följande få meningar “Bäste Pär antifeminist Ström. Jag är feminist. Jag hatar inte någon. Kolla vad jag hittade på nätet (himla bra årtalslista, Göteborgs universitet):” och sedan en lång årtalslista som hon tagit från Göteborgs Universitet, så hoppas jag att hon också låter eventuellt arvode från Aftonbladet tillfalla ovan nämnda universitet.

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by


no Responses

  1. Joshua_Tree

    January 18, 2008, 13:20:36

    Det sägs ofta att man måste skilja på olika falanger av feminism och inte bara döma utifrån rabiata radikalfeminister. Det må vara sant, men det är å andra sidan också till stor del övriga feministers fel eftersom de inte tar avstånd från hatfeminismen. När det kommer till kritan tycks det viktigare att hålla ihop. Då får man också skylla sig själv om begreppet feminism kvaddas.

    Beträffande Solanos så… Det måste vara den största hög smörja som någonsin skrivits. Om någon skulle skriva mostvarande skit om judar eller arbetarklass så skulle den personen få springa väldigt fort. Men Solanos hyllas tamigfan i vissa kretsar. Det är vansinne.

  2. Banesa Martinez

    January 18, 2008, 17:39:55

    Hejsan Rosetta! (/Sten) Jag tycker att du argumenterar tunnt och platt. Hade hoppats på något konkret och inte bara typiska vattniga argument.

    Angående: “Jag tycker att vi ska göra vad vi kan för att minska det totala mänskliga lidandet i världen. Jag struntar högaktningsfullt i om det är manligt eller kvinnligt lidande. Det är inte det som är intressant. Målet måste vara att minska det totala lidandet.” Prioritering är inget du använder för god och effektiv utveckling?

    Ang.: “Ström har så vitt jag sett aldrig förnekat betydelsen av dessa landvinningar i jämställdhetens namn. Han har bara ifrågasatt varför det bara är viss diskriminering som räknas.” Nej han jämrar sig om att det feministiska arbetet inte även inkluderar ytterligare omsorg i “mans-frågor”. Jag tycker att det är sorgligt med personer som gillar att peka ut orättvisor de ser utan att själv ta på sig handskarna och engagera sig. Utan bara skriker högt för att andra inte uppmärksammat frågan.

    Då du verkat missa slutet på Susanna Alakoski’s inlägg så kan jag upplysa dig om att hon ville understryka hur segt jämställdhets arbetet framskridit och fortfarande är. Rosetta, bli inte förvånad om din son eller dotter ryser åt tanken att du helt struntar i det allmänna ansvaret alla vi medborgare har för att se, uppmärksamma och göra något åt systematiska orättvisor. Speciellt dom som finns där bara för att det är en urgammal norm utan goda belägg.

    Angående Solanas: Det Sigge sa var att hon personligen hade goda grunder för sin ståndpunkt, precis som kvinnorna från kvinnojourerna som hängde med i Radical Cheerleaders sång. Det är ju ens verklighetsuppfattning som styr ens åsikter och syn på omgivningen. Samma sak gäller dessa stackars män som blir berövade sin möjlighet till att ta hand om sitt barn på samma villkor som mamman. Mest synd är det dock om barn som inte får tillgång till båda föräldrarna.

    Tack för den läsvärda bloggen och för att du står för dina åsikter!
    Önskar dig ett härligt år!

  3. Rosetta

    January 18, 2008, 18:27:33

    Hej Banesa!

    Det är intressanta synpunkter du tar upp och jag ska besvara dem så gott jag kan.

    Naturligtvis måste man prioritera, men det innebär inte att man till 95% måste prioritera kvinnor i jämställdhetsarbetet. Ibland måste även männen prioriteras. Varför? För att det finns områden där även de diskrimineras och för att allt hänger ihop. Kvinnor OCH män gynnas av att man gör jämställdhetsarbete så könsneutralt som möjligt. Ingen vinner på att man gör det till en kamp mellan könen.

    Det du kallar Ströms “jämmer” om att mansfrågor inte inkluderas i det feministiska arbetet uppfattar inte jag som ett jämmer. Till att börja med jämras det en hel del i kvinnolägret om att män struntar i dem. Ibland med rätta och ibland inte. Jag tycker att man måste vara öppen för att det också finns fall där män har full rätt att bli tagna på allvar. Dessutom ser jag verkligen ingen brist på engagemang i Ström. Om alla män var lika intresserade av jämställdhet som han hade vi inte behövt bekymra oss så mycket om ojämställdhet.

    Självklart har jämställdhetsarbetet genom historien präglats av en tröghet. Varför ska vi då nu fortsätta den tråkiga traditionen? Om vi utesluter mäns åsikter och speciella omständigheter ur jämställdhetsarbetet, så kommer vi aldrig att kunna nå ända fram. Jämställdhet innebär att man ska behandlas lika oavsett kön, varesig man är man eller kvinna. Hur ska det gå till om vi väljer att blunda för viss diskriminering?

    Vad det gäller Radical Cheerleaders sång, så tycker jag att den bör ses med samma oblida ögon som man ser på fotbollssupportrars ofta ganska kvinnofientliga ramsor och sånger. De är infantila och diskriminerande. Varken mer eller mindre.

    Naturligtvis styrs man alltid av sina personliga erfarenheter, MEN varför är det så mycket viktigare att känna empati för kvinnor än för män? Och varför i hela friden denna glorifiering av Solanas? Hon var ingen frälsare. Hon utnyttjades förfärligt, men varför ska män bära ett kollektivt ansvar för det? Är det ditt och mitt fel att Eeuropéer gav sig ut i världen och koloniserade och gjorde lokalbefolkningen till slavar? Är det dagens tyskars fel att Hitler kom till makten? Kollektiv skuld leder inte till någonting.

    Kollektivt ansvar är en helt annan sak. Naturligtvis har vi en skyldighet att uppmärksamma orättvisor, men då gäller det också alla orättvisor och inte bara dem som passar vår agenda bäst.

    Ha ett riktigt bra år du med!
    Rosetta

  4. Banesa Martinez

    January 18, 2008, 18:50:07

    Tjenare!

    Ville bara tacka dig för den snabba responsen!

    Vi delar åsikter i bland annat det du nämnde i ditt svar; “Kvinnor OCH män gynnas av att man gör jämställdhetsarbete så könsneutralt som möjligt. Ingen vinner på att man gör det till en kamp mellan könen.” Mycket bra!

    Japp, dialog är A och O!

    Kollektivets blundande och passivitet inför orättvisor, vilka dessa än är, ÄR fel och alla vet vi väl att om vi inte protesterar och försöker göra något åt om vi ser något omoraliskt så gör vi oss delvis ansvariga. Se det ur ett “mobbnings-perspektiv”; om någon mobbas i högstadiet, helt visuellt inför klasskamrater och lärare, och ingen gör något skäligt för att stoppa det eller uppmärksamma så är det en lika stor kränkning om inte större.

    Ser fram mot en fortsatt framtida interaktion med dig 😉
    Sköt om dig!

  5. Tinnitussan

    January 19, 2008, 16:50:10

    HEJA Rosetta! Fan vad du är bra!

  6. Dhippi

    January 19, 2008, 19:42:29

    Tack Rosetta!

    Skyttegravskrig mellan könen främjar inte jämnställdheten, och den gällande hatretoriken mot män är förödande för pojkars och unga mäns självkänslor.
    Det skapar frustrationer, som kanske i sin tur leder til våld.

    Vad angår förtryck och härskarteknik, tycker jag, at en hel del ledande feminister värkar att ha utvecklat en smak för det.

  7. Rosetta

    January 19, 2008, 19:47:41

    Hej Banesa!

    Det du säger om mobbningsperspektivet är helt sant. Jag håller med dig till fullo. Men nog är det ett resonemang som kan gälla både kvinnor och män? Våldtäktsmän går oftast fria och det innebär en andra enorm kränkning för kvinnan. På samma sätt kränks en man som blir misshandlad av sin kvinnliga partner och inte blir trodd, “för män blir ju inte misshandlade av kvinnor” och om de nu blir det, “så ska väl en karl kunna freda sig.” (Och skulle han freda sig, skulle han löpa stor risk att själv åtalas för misshandel.) Poängen är att allt osynliggörande innebär att den ursprungliga kränkningen blir än större. Så är det för kvinnor och för män.

    Ha det så bra!
    Rosetta

  8. Rosetta

    January 19, 2008, 19:52:08

    Hej Joshua_Tree!
    Japp, du har helt klart en poäng i att man alltid får höra att “all feminism är faktiskt inte så” och det är ju helt sant. Men det är ju då märkligt att det blir en sådan enorm uppslutning när minsta lilla kritik hörs.

    Jag brukar själv gå efter regeln att om jag känner mig träffad, så finns det antagligen en anledning till det. Jag känner mig till exempel alltid illa till mods och träffad när jag hör Magnus Ugglas “Jag dansar aldrig nykter”. Varför? För att det är helt sant. Jag dansar nämligen verkligen aldrig nykter.
    Ha det så bra,
    Rosetta

    PS: Det finns dock ingen anledning till oro. Jag dansar nämligen nästan aldrig, och överkonsumerar således inte heller alkohol.

  9. Rosetta

    January 19, 2008, 19:52:59

    Hej Tinnitussan!
    Jag tackar och bugar! :-)
    Rosetta

  10. Petemimo

    January 23, 2008, 00:53:17

    Har skummat genom debatten kring Per Ström och hans bok. Tycker att de flesta missar poängen som åtminstone jag tycker att PS har, och som kanske även han själv inte tillräckligt tydligt framhäver när han nu har hamnat i skottgluggen. Jag uppfattar att PS snarare försöker sätta fingret på att hatfeminister av någon outgrundlig anledning lyckats med bedriften att få sk tolkningsföreträde.
    Jag tror inte att PS tycker att hatfeminister borde uppmärksamma männens problem. Det vore ju befängt. Det är som att hoppas på att Black Army ska börja hejja på Djurgården. Däremot är det ju en aning märkligt om just sekten Black Armys syn på världen ska sätta agendan för vad man ska tala om. Sigge Eklund bad tydligen om ett enda exempel på feminister som hatar, och Per Ström tar med sig en lång lista och läser första punkten. Då säger oppurtunisten Sigge att man måste unna dem att få hata män?!?! Och själv är han så empatisk att han kan leva sig in i en kvinna som blivit misshandlad och våldtagen. Tycker att den gode Sigge var på gränsen till äckligt politisk korrekt.
    Att belästa intelligenta människor hittar på argument för att det är ok att uttrycka dylikt som texten i låten är ju absurt. Lika absurt som att höra Jan Myrdal vrida sig som masken på en krok men vägra ta fullständigt avstånd från vad som hände i Kambodja. Varför inte säga: Jag hade fel. Jag ångrar att jag inte förstod bättre.
    Sigge Eklund och andra politiskt korrekta ordbajsare är väl gullgossar nu men…hugaligen…när historien hinner ikapp.



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *