Pages

Categories

Search

 

Spineless is more!

Som vanligt har en av mina favoritbloggare gjort mig uppmärksam på en intressant sak. Den här gången har Opassande-Emma länkat mig till Ravennas blogg. Där hittade jag ett mycket intressant inlägg om upphovsrätt ur en författares synvinkel och dessutom en novell som Ravenna ger bort alldeles gratis utan att knorra det minsta över att hon bli BESTULEN.

När tekniken står mig bi* igen (i nästa vecka hoppas jag) kommer jag själv att ge bort tre litterära projekt alldeles gratis på nätet. Det första är ett nytt litterärt koncept som jag valt att kalla Spineless Fiction eftersom det handlar om litteratur utan rygg. De två andra är de två första exemplen på hur Spineless Fiction kan se ut: Not-So-Jolly Roger och BadMatch. Alla kan läsa och delta i berättelserna helt gratis. Alla kan dessutom skapa sin alldeles egna Spineless Fiction om de vill och det hoppas jag verkligen att så många som möjligt gör.

Vad är då Spineless Fiction? Folk har alltid tyckt om bra berättelser. I tidernas begynnelse hittade folk på sina egna berättelser och berättade dem för varandra genom att lägga till eller ta bort saker från berättelser som de själv hört. Historieberättande var en alldeles gratis gruppaktivitet.

Sedan kom skriften och tryckkonsten och många människor kunde läsa exakt samma berättelse om och om igen. Det var naturligtvis mycket bra, men det satt en prislapp på förändringen. Eftersom berättelsen var färdigpaketerad, gick de flesta från att vara historieberättare till att bli konsumenter. Det var inte längre gratis att ta del av berättelser och det blev dessutom i första hand något man ägnade sig åt på egen hand.

Jag älskar böcker, men varför ska man begränsa sig till böcker när tekniken gör det möjligt att göra så mycket mer av historieberättandet? Syftet med Spineless Fiction är att åter göra läsarna till en del av berättelsen, att göra historieberättandet till en gruppaktivitet och att göra det gratis. Spineless Fiction måste nämligen vara fri att läsa, påverka och sprida (så länge den sprids vidare gratis). Författarens inkomster kommer från donationer, merchandise, reklam och liknande.

Det är ett nytt sätt att se på litteratur. Det är inte en färdig berättelse tryckt i en bok eller ens bloggfiktion. Det är berättelser som lever sitt eget liv tack vara läsarna. Den är först och främst en onlineföreteelse. Får en Spineless-berättelse någon gång en rygg och hamnar i en vanlig bokhylla, så är boken en add on till onlineupplevelsen och inte tvärt om. Det finns nämligen ingen anledning att betrakta nätkultur som en andra klassens kultur eller ett nödvändigt ont.

Spineless Fiction består alltid av:

En huvudberättelse – Huvudberättelsen berättas allteftersom. Spineless Fiction kräver läsarinteraktion. Man kan alltså inte skriva 200 sidor i förväg och portionera ut dem i lagom takt. Man kan naturligtvis skissa på ett tänkt händelseförlopp, men man måste vara beredd att ändra på det om läsarna drar åt något annat håll. Spineless Fiction är för de mer äventyrligt lagda författarna.

Minst en sidoberättelse som på något vis kommenterar huvudberättelsen – Det kan vara någons dagbok, mejl, foton. Det finns hur många möjligheter som helst.

En virtuell mötesplats – Ett forum där läsarna kan skapa sina egna karaktärer och hänga med andra läsarkaraktärer och berättelsens huvudkaraktärer. Spineless Fiction fungerar ungefär som verkliga världen. Berättelsen bestäms inte av stela, onaturliga omröstningar med fasta a, b, c-alternativ, utan genom läsarinteraktion med huvudkaraktärerna i forumet. Tycker du att en karaktär håller på att begå ett misstag? Bjud honom eller henne en öl i forumbaren och säg åt personen att skärpa till sig. Vem vet, kanske går budskapet fram.

Om man vill kan man dessutom lägga till:

En Wiki – I en wiki kan man göra information om karaktärer, händelser, platser och saker tillgängliga för läsarna. Det är bra för nytillkomna läsare som snabbt vill komma in i berättelsen. Dessutom kan läsarna själva lägga till karaktärer och annat som de skulle vilja se i berättelsen. Med lite tur kommer de så småningom att dyka upp i någon form.

Chat – I en chat kan läsarna chatta med varandra och personerna i berättelsen. Det ger ännu en möjlighet att påverka händelseförloppet.

Werewolf games – Kör igång ett klassiskt werewoolf game i forumet. Ge läsarna ett problem att lösa och arbeta in händelseförloppet i berättelsen.

Vad har då detta med Ravennas blogginlägg och novell att göra? Jo, allt är en del av samma sak. Det visar att författare inte längre ser förlagen som det enda sättet att nå ut till sina läsare. Förlag är jättebra. De har ofta stor kompetens som man verkligen inte ska fnysa åt, men i den nya tiden kommer litteraturframställning att se lite annorlunda ut. Förlagen kommer att finnas kvar och ha en viktig roll, men jag tror att det kommer att krävas mer av författarna.

Jag är övertygad om att det inte längre räcker med att skriva sina böcker, vara trevlig i morgonsofforna på tv och vara rar mot kulturtanterna på bibliotek runt om i Sverige. Man måste ha en ständig och aktiv dialog med sina läsare och man måste våga släppa in dem i sitt skapande. Internet har förändrat vårt sätt att kommunicera. Vi vill inte bli matade, vi vill delta. Det ställer nya krav på författarna. En del författare ryser säkert vid blotta tanken på att blanda in läsarna i skapandeprocessen och visst är det läskigt. Det är mycket tryggare att sitta hemma på kammaren och låta en förläggare, redaktörer och korrekturläsare gå genom texten innan den når läsarna, men det är tråkigt och fegt också. Världen faller inte samman för att läsarna får se en eller annan mindre genomtänkt mening (sådana meningar förekommer dessutom flitigt även i tryckt form) eller om de för berättelsen åt ett håll man själv inte tänkt sig. Det handlar bara om mod och om förmågan att skriva sig ur de situationer man hamnar i. Därav Spineless Fictions putslustiga slogan: ”We may lack spine, but we do have guts!”

Eller också handlar det inte alls om mod utan om dumdristighet. Det återstår att se. Jag tänker i alla fall försöka. Någonting lär man sig alltid på vägen och jag förväntar mig dessutom att ha kul under tiden. Det hoppas jag att ni också kommer att ha.

(* och just som jag skrev det tappade jag min internetförbindelse. Hrm…)

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


no Responses

  1. Anders Troberg

    May 11, 2008, 19:08:37

    Du tror inte att du skulle kunna skriva den texten på engelska så att vi kan sprida introduktionen internationellt också? Du lär väl ändå behöva merparten av det så småningom ändå.

  2. Anders Troberg

    May 11, 2008, 19:09:32

    Kompletteting till ovanstående:

    I alla fall det som rör själva konceptet, bloggbitarna är kanske mindre viktiga i sammanhanget.

  3. Anna

    May 12, 2008, 07:32:17

    Ja, Bror, du har helt rätt. Jag fixar en engelsk version under dagen, så att alla med trevliga internationella kontakter kan “spread the word”. :-)

  4. Anders Troberg

    May 12, 2008, 09:41:02

    Trevliga kanske de är, men just nu så håller jag på att bli slaktad i en diskussion på snopes.com där jag är ensam mot 10-20 pers som totalt vägrar att se skillnaden på fri och gratis, så för närvarande är det mest diskussionsammunition jag behöver…



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *