Pages

Categories

Search

 

Vad sjutton skulle studenterna göra om de inte kopierade?

by
August 19, 2008
Bibliotek, Kulturpolitk, Politik, Upphovsrätt
No Comment

Det är fascinerande att man återigen drar upp kopiering av kurslitteratur som ett “piratproblem”. Som om det här med kopiering av kurslitteratur var något nytt och som om det inte fanns någon annan anledning till det än att studenter är snåla typer som inte vill betala för sig.

När jag började på Uppsala universitet 1994 så ombesörjde institutionerna systematisk kopiering av kurslitteratur som man sedan kunde köpa på just institutionerna till självkostnadspris i klumpiga och svårlästa kompendiehäften. Anledningen till detta var:

1. Kurslitteraturen var helt enkelt för dyr för studenter som redan ndå levde på gränsen till existensminimum.

2. Kurslitteraturen var svår att få tag på. Om man ägnade timmar åt att plöja Uppsalas alla små och stora bibliotek kunde man kanske hitta ett ex att låna. Kanske. Om man hade tur. Och tid. För det tog massor av tid som man inte hade att cykla runt mellan biblioteken på jakt efter böckerna man behövde.

3. Om man trots allt bestämde sig för att köpa en bok, så kunde det ta veckor för bokhandlarna att få fram dem. Fråga mig inte varför, det borde gå fortare. Ganska ofta var böckerna dessutom slut på förlaget sedan typ tio år. Upphovsrätten må gälla 70 år efter att upphovsmannen trillat av pinnen, men förlagens skyldighet att se till att boken finns i tryck är obefintlig och där uppstår ett för studenter och andra mycket irriterande glapp.

Förläggarföreningen må inte hålla med mig, men ingen av ovanstående punkter har på något sätt förändrats i och med internets inträde i studenternas liv. Så visst, skyll på internet, men det kommer inte att lösa förlagens problem.

Då, 1994, hade jag ett studielån på drygt 6 400, om jag inte minns fel. Nu ligger ett studielån på omkring 7 500. Jag tar det en gång till för det är värt att upprepas: För fjorton år sedan hade jag ett studielån på 6 400 (som inte ens var så mycket då). Dagens stackars studenter har någonstans kring 7 500. Är det då så att alla studenters omkostnader helt magiskt har stannat på ungefär samma nivå som de befann sig på för fjorton år sedan? Knappast. Hyra, mat, försäkringar etc har gått upp precis lika mycket för studenter som de gjort för alla andra. Böcker har dessutom gått upp över 70% om jag inte minns helt fel. Och nu när institutionerna inte längre kopierar upp böcker till studenterna, så återstår det bara tre alternativ:

1. Delta i huggsexan om de få bibliteksexen och hoppas att man lyckas få tag på tillräckligt många böcker för att klara sin kurs.

2. Köpa de böcker man behöver och strunta i att äta och betala hyran.

3. Kopiera så många böcker man bara kan, äta, betala hyran och ta en examen.

Vilket alternativ skulle du välja?

Mina tre frågor till Förläggarföreningen blir därför:

1. Varför sparkar ni på någon som redan ligger? – Med tanke på de tre alternativen jag nyss räknade upp så är det ju knappast som om studenterna har ett val. Inte om de vill äta, ha tak över huvudet och ta en examen i alla fall.

2. Borde ni inte ge er på de som sätter upp villkoren för landets studenter istället? – Studenterna kan inte förändra sin situation. De har fullt upp att jaga böcker och jobba extra för att överleva sin studietid. Politikerna kan däremot förbättra deras villkor. Sätt press på dem istället.

3. Borde ni inte se över era egna produkter? – Varför trycka upp en massa dyra och otroligt fula böcker (Ja, Studentlitteratur, jag pratar bland annat om er.) i pytteutgåvor, när ni skulle kunna göra schysta e-boksvarianter som lätt kan uppdateras och dessutom skulle kunna köpas för en betydligt mycket mindre peng. Tro mig. Massor av studenter skulle hellre betala en 20-30-40 kronor för en schyst e-bok än jaga runt på bibliotek eller på internet för att hitta boken. Det skulle bespara dem massor av tid och de skulle dessutom få en text som inte var hopplöst föråldrad.

Dessutom finns det mycket kurslitteratur som man lika gärna skulle kunna strunta i att producera på svenska, eftersom det i alla fall finns mycket bättre böcker på engelska. Det blir liksom kaka på kaka och då räcker inte marknaden till för alla. Trist, men sant.

Jag förstår att de som producerar studentlitteratur kanske har det svårt ekonomiskt, men internet är inte boven i det dramat. Boven i dramat är att de under många många år vägrat inse hur deras kunders verklighet ser ut och därmed inte heller anpassat sig det minsta till den. Och då händer det som händer alla företag som inte har en aning om vilka deras kunder är, de går i konkurs. Istället för att skylla på alla andra är det kanske dags att förlagen axlar sitt eget ansvar i det hela. Bokbranschen lever efter samma ekonomiska villkor som alla andra branscher. Anpassa era produkter och priser efter era kunder, så kommer ni att kunna försörja era författare. Gör ni det inte, så går ni under.

Andra skriver:
Kurslitteratur för framtiden
Hardknock life
Fildelad studentlitteratur
Lite tveksam om kurslitteraturens pris
Stackars stackars studenter
Elektronisk kopiering av kurslitteratur, tekniken mot de vinsthungriga storförlagen
Tjuvkopierad kurslitteratur hot mot författare och förlag
Ge mig billig kurslitteratur

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


no Responses

  1. Anders Troberg

    August 19, 2008, 08:37:19

    Hehe, vi kopierade till och med de där magnetremsekorten man fick köpa för att kunna använda skolans kopiator. Köpa ett 100-kopiorskort och ett 10-kopiorskort. Kopiera 100-kortet till 10-kortet så att det blir ett 100-kort. Kopiera upp det, och dra en ny kopia från 100-kortet. De kunde väl åtminstone försöka göra det till en utmaning att lura systemet…

    E-böcker har i alla fall ingen kostnad för framställning av kopior som drabbar en tredje part.

  2. Dodgy

    August 19, 2008, 08:49:01

    Lysande skrivet. Problemet är väl med förläggarbranschen som alla andra “gamla” branscher som sysslar med någon form av utgivning. Att ingen verkar förstå eller vilja förstå hur mycket som dom har att tjäna på att lägga sina föråldrade synsätt bakom sig och omfamna alla nya möjligheter som finns i dagen moderna informations-samhälle.

    Det är tydligen roligare och i deras ögon mer vinstgivande att sadla upp och anfalla dom onda, onda väderkvarnarna som står på kullen och hånar dom 😉

  3. jeffer

    August 19, 2008, 12:03:54

    När jag pluggade för länge sedan, undrade jag alltid varför böckerna var så dyra. Det borde ju inte kosta mycket mer än trycket. Det mesta av kunskapen kom ju från allmänt avlönade professorer mm. På hur många sätt kan man presentera en matematiskt formell? Det är nog ingen större skillnad sedan Leibnitz dagar.

    Som vanligt är lösningen, precis som du påpekar, att sänka priset under priskänslighetströskeln. Kan man inte det får man syssla med något annat.

  4. Håkan

    August 19, 2008, 13:04:04

    En reflektion Anna. Du skriver “Ganska ofta var böckerna dessutom slut på förlaget sedan typ tio år”.

    Om ett verk inte går att köpa i nyskick kan då upphovsrättsinnehavaren hävda ekonomisk skada om verket kopieras? Jag menar om det inte går att köpa kan vederbärande ändå inte få någon inkomst varvid det inte uppstår en förlust då någon kopierar samma verk eller hur?

    Således, om förlaget inte har verket till försäljning i nyskick borde det vara fritt fram att kopiera det!

  5. Rikard

    August 19, 2008, 15:36:25

    Nej, nej, inte e-böcker! Det går ju inte att sälja, sedan man från upphovsindustrins håll lobbat igenom att stänga av folk som stjäl kopior från nätet från nätet.

    Det där har jag aldrig förståt, och kritiserat det många gånger tidigare (bl a i egenskap av en som arbetar med att sälja kopior på musik).

    Varför beklagar man att man varit sen med att komma med lagliga alternativ, erkänner att det är senfärdigt men att man vill börja med det, samtidigt som man vill stänga av sina potentiella kunder från internet?

    Sedan tycker jag att man kan producera mycket kurslitteratur på betald arbetstid och låta eleverna få den gratis om detta sanktionerades från högre ort. Då skulle upphovsmännen få betalt och sorry bokförläggare ni behövs inte i de fallen.

    Dessutom, som Rasmus på copyriot påpekat, skulle man få större variation mellan utbildningsanstalterna vad gäller kurlitteraturen, vilket torde gynna utbildningen.

    Ett annat sätt, som Anna var inne på, är att köpa in tillräckligt många nya upplagor till biblioteken. Dels så kommer då litteraturen fler till godo, dels så köps det in böcker (givetvis nya upplagor när sådana kommer). Dessutom, som en ren bonus, så kan då studenterna få tag i litteraturen utan nudelångest.

    Och jag instämmer i att Studentlitteratur inte har de mest attraktiva bokomslagen. *minns med förskräckelse “Pascal Direkt”*

  6. Perty

    August 19, 2008, 19:33:34

    @Håkan

    I begynnelsen av upphovsrätten i England om jag inte missminner mig var det faktiskt så att om man inte kunde köpa verket/hitta rättighetsinnehavaren så kunde man annonsera minst tre gånger i en dagstidning under en viss period för att se om någon svarade. Om de inte gjorde det var det fritt fram.

    Jag tycker SVT och SR, SFI skulle tillämpa det på hela sina arkiv. Lägg upp en lista på nätet och be alla rättighetsinnehavare som inte vill att deras verk ska delas ut fritt säga till. Säger de inte till så lägg upp det i ett öppet format.

    Fatta vilka kulturskatter SVT och SR sitter på, nån som kommer ihåg Putte Punch?

  7. Perty

    August 19, 2008, 19:35:23

    Man ska alltid Googla innan man skriver:

    http://www.sr.se/P3/puttepunsch/

    Grymt!

    Tills jag såg att det var f*cking Real Audio! :-(

  8. Fredrik

    August 19, 2008, 19:53:37

    Sitter här leende åt din kommentar om Studentlitteraturs FULA böcker :) De ser så tråkiga ut man knappt orkar öppna dem.

  9. Joshua_Tree

    August 20, 2008, 07:00:16

    Lysande som vanligt. Och som jag säkert har sagt förut kan man dessutom ifrågasätta varför det är ok att sälja upphovsrättsskyddat material begagnat. Om det bara handlar om att upphovsmännen ska få betalt menar jag – det får de inte om jag köper begagnat. Just i studentkretsar kränger man väldigt mycket litteratur begagnat har jag förstått.

  10. Anders Troberg

    August 20, 2008, 11:00:57

    “Tills jag såg att det var f*cking Real Audio! :-(”

    Med tanke på att Sveriges Radio är en statlig organisation, borde man inte kunna kräva att de använder öppna format? Real Audio, Quicktime och liknande skit funkar inte för alla OS, och kräver att man använder vissa spelare, knappast ett ställningstagande som staten ska göra.

  11. Mumfi

    August 20, 2008, 13:00:47

    Just i fallet studielitteratur så är tydligen ett problem. Samtidigt så är det mer lättlöst än annan “piratkopiering”.

    Anledningen till att inte boken med lätthet går att köpa är just de andra två punkterna du nämnde. Om studenter cyklar omkring på olika bibliotek eller kopierar och lånar istället för att köpa så finns ingen marknad stor nog för att motivera att hålla boken i lager.

    Det främsta problemet med studielitteratur är att ingen vill producera den om det inte finns ordentliga incentiv. Att studenter hellre kopierar är självklart. Så upphovsrätt lär aldrig bli ett sådant incentiv.

    Jag sa att lösningen var enkel. Det är den. För att i specialfallet studielitteratur går det att med oerhörd precision veta exakt hur många som borde ha köpt boken. Så man anordnar en stiftelse som tar in pengar från studenter, kanske genom studentkårerna, som sedan ger pengar till upphovsrättsinnehavarna. Studenter kan utan dåligt samvete fildela elektroniska versioner, eller ladda ner från stiftelsens hemsida = Krav för att kunna få stålar. Tryckerierna kan sedan utan att betala för rättigheter trycka böckerna bäst de vill, eller låta bli. On demand-tryckerier eller institutioner kan trycka små serier eller kompendium till det pris de kan motivera baserat på efterfrågan, utan att behöva oroa sig för eventuella exklusiva avtal mellan författare och andra förlag osv.

    Hmm, studenterna får förvisso fortfarande betala, men då vet de i vart fall i förväg vad det kommer att kosta: kåravgift, och dyra kurser sponsras av billigare: rättvisa (?). Skulle sedan pengarna inte räcka så gör säkert staten något, eller så kan bara de rika studera. Whatever.

    Vidare så skulle man behöva göra skapande av studielitteratur akademiskt meriterande på samma sätt som avhandlingar är det…

  12. Perty

    August 20, 2008, 15:06:13

    @Anders Troberg
    Det har gjorts petitioner och jag har mailat också och grejjen är att RA finns till alla operativsystem så det är därför det används. Även om det inte är öppet.

    Trött blir man.

  13. ST

    August 21, 2008, 01:20:55

    “Gammelmediat” kommer att försvinna mer och mer, och kan dom inte hänga med kommer dom att gå till de sällan jaktmarkerna.

    (Att beivra “piratkopiering” är inte Universitetens starka sida, så länge dom piratkopierar friskt själva, efter eget tycke. Och personligen hoppas jag att Staten ändrar lite i reglementet vad gäller skadestånds storleken för copyright brott så man kan sänka Stockholms Universitet ekonomiskt … lite ironiskt att tiden är på min sida dock, 50+ år kvar att agera på.)

  14. Jesper Värn

    August 21, 2008, 04:48:32

    Som en liten kommentar – jag tycke ratt de tkänns fånigt att ens diskutera lämpligheten i att kopiera studentlitteratur när det inte tillhandahålls några andra alternativ. Jag tror dessutom att förlagen faktiskt skulle kunna tjäna en hacka på att hänga på e-bokstrenden.

    För såhär ÄR det (hävdar jag, som författare, och upphovsman, till en kokbok som i alla fall i användningsområdet kan likställas med något slags studentlitteratur). Boken köps för att man skall kunna följa EN kurs och ställs sedan i hyllan. Hur många f.d. studenter har inte hela hyllmeter kvar av gammal kurslitteratur? Och hur många öppnar regelbundet de där böckerna igen för att kolla “hur var det nu igen…?”

    När jag bestämde mig för att inte bara ha min bok “in print” (på en internetbokhandel) utan dessutom släppte den som (gratis) e-bok hände ett par saker: A) Jag fick – inom loppet av något dygn – bokstavligen hundratals nya läsare, som snabbt kunde kolla om boken var något för dem. Några av dem skrev säkert ut den (och då till ett pris som förmodligen i slutändan blev högre än vad boken kostar i handeln, men det är deras val). Andra delade den säkert med andra nya läsare. Grejen ä r denna:

    Folk verkade gilla min bok, för försäljningen på den ökade (markant) efter att ha varit i princip noll i några månader (kokböcker är ungefär lika mycket färskvara som en genomsnittlig mejeriprodukt – och efter att det kommit nya, spännande böcker av mer kända författare brukar gamla kokböcker vara ungefär lika attraktiva som opastöriserad ost som stått i rumstemperatur i ett par dagar…)

    Sså – ni bolag som ger ut studentlitteratur – här kommer ett förslag:

    Ge ut Era studentböcker A) som e-böcker eller som B) print-on-demand, för att hålla tillgången uppe, även över tid. Finns det en efterfrågan (över huvud taget) kommer ni att sälja.

    Och priset skulle alltså kunna hållas en “bra bit” under “kopieringspris”.

  15. Mackan Andersson

    August 21, 2008, 07:02:49

    På vår skola förvärvades rättigheterna till en viss bok (som jag inte minns vilken just nu) av förlaget och skolan fortsatte att fotostatkopiera nya ex… Verket i fråga hade varit ur print under några år då. (Något i mig (minnet?) vill säga att det rörde sig om en av böckerna i religionspsykologi, men jag har säkert fel).

    Den mesta kurslitteraturen används dessutom “artikeln den och den, sidan den och den, i boken X, artikeln si och så, sidorna dom och dom i boken Y”. Alltså inte hela boken. Litteraturlistorna är ofta rätt… eh… fluffiga.

    När jag skrev uppsats i våras valde jag med flit referenslitteratur som jag kunde komma åt i Google Books, bara för att slippa sitta på Biblioteket (naturligtvis inte hemlån…) för att slå upp grejer. E-böcker hade regerat.

    Och till slut ett litet bibliotek för kyrkohistoriska e-böcker (har ingen aning om hur många blivande teologer och kyrkohistoriker det finns här, men…) – http://www.ccel.org – mycket är väldigt gammalt, men här finns i alla fall klassikerna som Eusebius, Clemens av Alexandria (Paidagogos), Erasmus av Rotterdam (In praise of Folly), Luther (Table talks), Augustinus, och grabbarna. Versionen av Thomasevangeliet på engelska är dock pre-skriftfynden under 1900-talet :( så den suger.

  16. Håkan

    August 21, 2008, 07:11:13

    Intressant tanke Jesper!

    Ja om man nu inte behöver tänka på tryckkostnad, lager och transporter samt ha marginal för att varan blir osäljbar (t.ex. 10 000 ex kvar av en gammal version av boken) , så kan man ju faktiskt pressa priset ganska mycket. Att hålla ett elektroniskt ex på hyllan kostar mindre än vad ett (antal) fysiska ex kostar.

  17. Anders Troberg

    August 21, 2008, 08:06:07

    Om inte annat, så borde producenterna, och här pratar jag inte bara om böcker, utan även om musik, film osv, erbjuda digitala versioner för ett lågt pris när de inte längre producerar dem i fysisk form. Vad har de att förlora?

    Om de vill fortsätta gynna bok/musik/film-handlarna, varför inte sätta ut en kundterminal, inte helt olik de som man använder för att göra pappersfoton av digitala foton. Man bläddrar fram vad man vill ha, väljer att köpa det, går till kassan och betalar och kvitterar ut en nybränd CD/DVD. Enkelt och smidigt.



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *