Pages

Categories

Search

 

Upphovsrättsindustrin betraktar kreatörer som kanonmat

by
December 18, 2009
Integritet, Kulturpolitk, Politik, Upphovsrätt
No Comment

Det har bloggats friskt om moderaternas märkliga upphovsrättsutspel i går. Många har sagt bra saker. Rick sammanfattar det hela väl:

Det som är nytt med detta utspel är att man inte längre låtsas bry sig om artisten utan att man för precis samma politik som man alltid gjort, men tillägget att man är tydlig med att det är förlagen man stärker på bekostnad av kreatörerna.

Han har helt rätt och jag oroar jag mig verkligen för just kreatörernas situation. Som jag sa i går, så finns det ingenting i moderaternas utspel som stärker kreatörernas ställning. Man stärker bara bolagen ännu mer och det är verkligen inte bra. Det är som att mata Godzilla med anabola. Olämpligt.

Upphovsrättsindustrin kan inte få sympatier på egen hand. Av någon anledning har folk i allmänhet svårt att känna sympatier för multinationella storbolag. Därför skickar man ut väletablerade kreatörer i frontlinjen. Dessa väletablerade kreatörer är inte bara garanterade mediatäckning, de har dessutom många fans som är vidöppna för deras tårfyllda skräckskildringar om hur nya, unga kreatörer kommer att bo i skokartonger på gatan på grund av fildelare. Man lyssnar för att man har en känslomässig relation till dem. Och naturligtvis känns det naturligt att tycka synd om de små och nya kreatörerna. Man lyfter fram dem på samma sätt som man lyfter fram söta isbjörnsungar för att berätta om isbjörnarnas svåra situation. Det fungerar helt enkelt bättre med små ulliga och gulliga saker, än med en blodtörstig best som sliter en säl i stycken.

Skillnaden mellan små söta isbjörnar och nya, unga kreatörer är dock att isbjörnarna ligger pyrt till, medan kreatörerna har framtiden för sig. De oroar sig inte för tekniken. De ser istället alla de nya möjligheterna. Och när dinosauriekreatörerna ställer sig upp och ger sken av att föra deras talan, så misstänker jag att de bara skakar på huvudet. Det gör i alla fall alla de unga kreatörer jag känner.

Men även om de nu inte oroar sig för tekniken, så oroar de sig ändå för sina chanser att kunna fortsätta med sitt skapande och kunna leva på det. De ser nämligen hur storbolagen gör allt för att sätta käppar i hjulet för dem. De bildar karteller, så att man inte kan trycka sin musik på cd-skivor som man vill. De skriver slavkontrakt. De avbryter samarbeten med dem som försöker hitta nya alternativa vägar. De försöker stoppa fildelningstjänster med alla medel och hindrar därmed kreatörer att själv sprida sina verk.

Och vad gör då regeringen åt dessa övergrepp? Absolut ingenting. Man gör istället allt man kan för att stödja dem. Upphovsrättslobbyn har en bred autobahn rakt in i regeringen och behöver bara gulla med Beatrice Ask för att få som de vill. Den kulturutredning som lades fram av regeringen utelämnar i princip helt internets betydelse för kulturen. Den tar ingen hänsyn till det faktum att privata storbolag skövlar kulturlandskapet.

I sin ohemula jakt på fildelare har kreatörer ofrivilligt fått se sina namn i stämningar som de själva inte ställer sig bakom. Det underminerar deras relation till fansen och skjuter deras varumärke i sank. Upphovsrättsindustrin betraktar kreatörer som kanonmat. Samtidigt vet vi också att pengarna som upphovsrättsindustrin drar in på stämningar av fildelare och fildelningstjänster stannar i bolagens fickor. De kommer inte kreatörerna till godo. Ändå har regeringen svalt argumentet att bolagen ägnar sig åt piratjakt för kreatörernas skull med hull och hår.

Faktum är att upphovsrättsindustrins lobbyister varit så framgångsrika att upphovsrättsindustrin numera har mer långtgående befogenheter än polisen. Något som naturligtvis går stick i stäv med allt vad skydd av den personliga integriteten och rättsäkerhet heter. Man har till och med lyckats få politikerna att ägna sig åt någon form av självsuggestion. Hur kan man annars förklara diskrepansen mellan politikernas tankar om syftet med piratjakten och upphovsrättssidans uttryckliga mål med den:

Vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration. – Fredrik Reinfeldt (m)

Enskilda tonåringar ska inte bli stämda på hundralappar. – (Karin Pilsäter (fp)

Vi kommer naturligtvis att testa den nya lagstiftningen. Vi börjar i toppen med de stora fildelarna. men även nedladdning av till exempel fyra Abba-låtar är ju olagligt, och jag tänker inte sitta i media och lova att vi inte kommer att gå efter personer som fildelar även i mindre utsträckning. – Lars Gustafsson (vd för Ifpi)

Det måste bli ett stopp på denna fars. Sveriges regering ska inte dansa efter privata intressens pipa. De ska se till helheten. De ska värna om medborgarnas personliga integritet och om deras rättssäkerhet. Man har också ett ansvar att se till att kulturlandskapet är friskt och frodigt och erbjuder en tillfredställande bredd och mångfald. Just nu väljer man att inte göra något av detta. Istället arbetar man aktivt och aggressivt för att montera ner medborgarnas självklara rätt till sin personliga integritet, rättssäkerhet och tillgång till ett rikt smörgåsbord av kultur. Och som om detta inte vore illa nog, så drar man undan mattan under fötterna på våra kreatörer.

Piratpartiet anser att man alltid måste sätta integritet och rättssäkerhet främst. Vi menar också att man måste erkänna internets viktiga roll som kulturspridare. Vi anser vidare att regering och riksdag har ett ansvar att hjälpa kreatörer in i det nya kulturlandskapet. Det är direkt oansvarigt att tvinga dem kvar i ett förlegat och förtryckande system. Det utarmar kulturen och försvårar kreatörernas situation betänkligt. Detta skrev vi också i vårt remissvar till kulturutredningen i våras.

Det är hög tid att syna upphovsrättsindustrins bluff om att de tänker på kreatörernas bästa. De tänker bara på sig själv och bryr sig lika lite om kreatörer som de bryr sig om integritet och rättssäkerhet. Moderaternas upphovsrättsutspel hjälper varken kreatörer eller medborgare. De ger bara upphovsrättsindustrin större kanoner att mata.

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


no Responses

  1. Anna Högberg

    December 18, 2009, 10:45:23

    Vi som skapar är inte rädda för framtiden. Däremot är vi rädda för att bli överkörda och lurade av oärliga bolag in i hopplösa kontrakt som låser in våra verk, och vi är rädda för hur vi ska kunna få ut våra verk till publiken när våra distributionsvägar ses som kriminella.

    Jag ger min debutroman till Sverige i julklapp. Den finns på http://www.vangrind.se

    /Anna

  2. Anders Troberg

    December 19, 2009, 07:24:46

    Om rymdvarelser landar på jorden så kommer de inte att säga “Take me to your leader!”, de kommer att säga “Take me to your lobbyists!”. Det handlar om vilken ände av kopplet strypsnaran sitter i…

  3. lasso

    December 20, 2009, 11:18:33

    Naturligtvis är lagar som bara gör den starkaste parten än starkare helt idiotiska, men en fråga som virvlat runt i mitt huvud ett litet tag nu handlar om den väg företagen bör ta istället för att påverka politikerna till att hitta på en massa galenskaper.

    Vi pirater säger ju ofta att det är upp till mediebolagen att anpassa sig till den nya verkligheten och ta fram nya modeller för att tjäna pengar. Vi ser det som positivt att större del av kakan går till kreatörerna och mindre till mediebolagen. Men hur bolagen skall tjäna pengar svarar vi i allmänhet inte på.

    Jag har visserligen inga större kunskaper i ekonomi, men till och med jag förstår att ett bolag måste generera någon form av vinst för att överleva i längden. Att vissa storbolag saknar förmåga att anpassa sig i en brytningstid är inget konstigt, men hur skall ett medieföretag som verkligen vill överleva i den nya tiden göra. Är det ens möjligt?

    Jag och en vän har funderat på att starta ett “skivbolag” för att hjälpa kreatörer som vi gillar att få ut sin musik till en bredare krets. Vi har inga planer på att överge våra vanliga jobb och har egentligen inget intresse av att gå med vinst på vårt bolag, men vi har å andra sidan inte lust att gå med stora förluster heller. Allt vi vill göra är att sprida musik vi gillar.

    En farhåga jag har med den nya världen är att det inte finns någon plats för dem som inte är kreatörer men som ändå vill jobba på något sätt med att hjälpa kreatörer att nå ut. Vi säger ofta att mellanhänder är onödiga i den digitala verkligheten, men det finns trots allt ganska många kreatörer som inte förstår sig på Internet och annan teknik. Jag vill kunna hjälpa dem, men är orolig för att det skall vara omöjligt i den värld vi har framför oss. Har jag fel?

  4. Anders Troberg

    December 20, 2009, 17:23:20

    Jag tror att första steget är att se kreatörerna som en samarbetspartner istället för som en produkt. Klarar man det så är man en bra bit på vägen.

  5. lasso

    December 21, 2009, 11:21:23

    @Anders Troberg

    Visst är det så att kreatören är den absolut viktigaste parten i ett företag i kultursektorn, men att se kreatören som en samarbetspartner istället för en produkt säger tyvärr inget om hur man skall kunna få ett företag i kultursektorn lönsamt.

    Jag är inte intesserad av att se artister som varor. Jag är inte intresserad av att äga någon upphovsrätt. Jag söker svaret på frågan: Hur driver man ett företag i kultursektorn utan att gå med (garanterad) förlust?

  6. Andreas

    December 21, 2009, 12:24:04

    Själv så tror jag att en licens liknande den för TV fast för fildelning vore en riktigt bra lösning eftersom 1, Det blir vi som styr utbud och spridning samt 2, Vi får en “flat rate” där vi har en fast summa för en fantastisk tjänst istället för att behöva betala hutlösa styckpriser för något vi aldrig kommer äga.

  7. Thomas Tvivlaren

    December 21, 2009, 13:11:46

    @lasso: “Men hur bolagen skall tjäna pengar svarar vi i allmänhet inte på.”

    Tycker du verkligen att det är vi som ska svara på det? Om du tycker det så undrar jag varför? Tycker du att ingenjörerna som uppfann kylskåpen hade en skyldighet att innan dess även konstruera en överlevnadsplan för iskarlarna?

    Givetvis förstår jag poängen att en övergång till Den Nya Tiden skulle då självklart gå lättare/snabbare men det tänket är baserat på vanföreställningen att Den Gamla Tidens dominanter per automatik har någon slags outtalad och självklar rätt till att vara även Den Nya Tidens dominanter. Så är troligtvis/förhoppningsvis inte fallet.

    Skivbolagstopparna har under decennier vant sig med att frossa på artisters bekostnad. Det finns en uppsjö av exempel på artister som bara fått en bråkdel av sina intäkter samtidigt som direktionsledningarna på Sony, Universal, Warner etc vant sig vid att inmundiga vaktelägg, löjrom och Dom Perignon från 1975. Även om jag givetvis överdriver generellt (och underdriver specifikt för de värsta girigbukarna) så är denna frossarkultur en del av problematiken. Att Elton John kunnat köpa blomarrangemang för 50 miljoner/år hör även det till denna sanslösa frossarkultur och jag finner inte någon som helst anledning att sörja dess bortgång. Den utesluter nämligen alla lösningar som de facto optimerar och effektiviserar de processer som branschen nyttjar. Att tekniken förändrar villkoren är ju inget nytt och för mig som haft en period inom den grafiska branschen så kunde jag under åren se dramatiska och snudd på skrämmande utvecklingssteg i form av bristande behov av personal. Att i synnerhet de stora skivbolagen alltjämt anser sig ha rätt att leva i det förgångna för att det innebar stora och orättfärdiga vinster för dem själva är därför ett argument som bäst borde skrattas åt och rimligtvis åtminstone ignoreras.

    “Vi säger ofta att mellanhänder är onödiga i den digitala verkligheten, men det finns trots allt ganska många kreatörer som inte förstår sig på Internet och annan teknik. Jag vill kunna hjälpa dem, men är orolig för att det skall vara omöjligt i den värld vi har framför oss. Har jag fel?”

    Fast är inte just precis det här en beskrivning av ett behov och en efterfrågan som ju är grunden för all affärsverksamhet? Affärspotentialen finns där men det gäller att utveckla hur detta skall gå till…och så länge vi kör på i invanda traktorspår så kommer det försvåra och försena att nya modeller uppstår.

    Det är dessutom inget nytt behov. Hur kommer det sig att Beatles, Rolling Stones och…Agnes inte kört sitt eget race utan manager, skivbolag och konsertarrangörer? Därför att de inte haft kunskapen och erfarenheten så klart! Bara för att förutsättningarna förändras så innebär inte detta att behoven av extern hjälp minskar för artisten. De förändras förvisso men försvinner i regel inte.

    För övrigt så bör vi heller inte snäva in oss i att musiken av nödvändighet måste ses ur affärsperspektivet. Musik är så mycket mer än något som per definition måste saluföras på en plastbit i närmaste bensinmack. Vem vet, kanske kommer musiken alltmer avkommersialiseras helt enkelt för att de i huvudsak kommersiella filter som skivbolagen tidigare verkat som försvinner och därmed kanske även den kommersiella inriktningen på generell nivå avtar.

  8. Thomas Tvivlaren

    December 21, 2009, 13:26:18

    @Andreas: “Själv så tror jag att en licens liknande den för TV fast för fildelning vore en riktigt bra lösning eftersom 1, Det blir vi som styr utbud och spridning samt 2, Vi får en “flat rate” där vi har en fast summa för en fantastisk tjänst istället för att behöva betala hutlösa styckpriser för något vi aldrig kommer äga.”

    På ytan låter det alldeles ypperligt och det är därför som så många bland allmänhet och etablerade politiker lyft upp detta som en lösning. Dessvärre ser jag det dels som ännu ett sätt att hänga kvar i Den Gamla Tiden och dels som en lösning som tyvärr bara är “skin deep”…dvs den håller inte alls för en kritisk granskning.

    En fildelningslicens utgår per automatik från Den Gamla Tiden då den kräver det gamla kommunikationsparadigmet, dvs en (stor och mäktig) sändare som kommunicerar till alla andra (småfolket. Kort och gott ett kabel-tv-nät. Finemang! Eller kanske inte… Utan gammelkommunikation à la “en-till-alla” så kommer inte detta att fungera. Hur ska alla överföringar som sker i det fördolda, ex. när du delar filer med vänner och bekanta och The Internets, kunna tjäna som grund för den fördelning av intäkter som bör ske? Det gör det naturligtvis inte utan gammelkommunikation och därför så får vi istället bara en ny variant av det vi redan har, dvs de gamla dinosaurerna kommer att fortsätta med sin massproducerade sisådär-musik och haspla in det största intäkterna.

    Saken är ju den att vi redan nu har en “fantastisk tjänst” som de facto är mer fantastisk än den som en fildelningslicens skulle innebära.

  9. Thomas Tvivlaren

    December 21, 2009, 13:41:50

    @Anders Troberg: “Jag tror att första steget är att se kreatörerna som en samarbetspartner istället för som en produkt. Klarar man det så är man en bra bit på vägen.”

    Absolut! Det andra steget tror jag är att se fansen som något mer än en “konsument”…vilket nuvarande skivindustrin satt i system. Utan insikten om att de flesta fans de facto hyser känslor till sina idoler eller i varje fall ofta har någon slags känslorelation till dem och inte bara lyssnar på musiken med samma engagemangsbrist som de äter ärtsoppa eller nyttjar toapapper.

    Musik är – potentiellt sett – mer som ett gott vin till en god middag med någon man älskar samtidigt som snöflingorna faller utanför fönstret och årstidens alla juldofter sprider sig vid det levande ljus-belysta bordet. Som om inte detta vore nog så är ju musik – potentiellt sett – dessutom den enda tröst eller, i värsta fall, den främsta livsuppehållande resurs som står till buds när höstkylan tränger sig på, taket läcker, plånboken är tom, räkningarna ligger på hög, tårarna rullar ned för ens kinder och de tre ord som ekar i ens huvud inte är “jag älskar dig” utan “det är slut”. Musik är – potentiellt sett – det som gör att den där snortunga vikten till slut åker upp trots att kropp och sinne normalt sett redan gett upp och befinner sig i omklädningsrummets dusch.

    M.a.o. insikten om att även fansen ser musiken som något mer än en produkt måste till.

  10. lasso

    December 21, 2009, 15:17:36

    @Thomas Tvivlaren

    Naturligtvis kan vi hävda att det inte är vårt problem hur bolagen i kultursektorn skall tjäna pengar. Vi kan också hävda att det inte är vårt problem att folk svälter i Afrika. Men världen hänger liksom ihop…Om vi på allvar vill att mediebolagen skall sluta vara så förbannat enfaldiga så underlättar det om vi kan visa dem en bättre väg. Genom att säga att det är någon annans problem riskerar vi att de väljer en annan väg istället. Genom att inte bidra till nya lösningar själva så ökar vi risken för att de stora bolagen gör allt för att hålla fast vid gamla idéer. Att låta det vara någon annans problem är helt enkelt inte konstruktivt.

    Jag tror inte heller att alla bolag från “den gamla tiden” har förmåga eller ens vilja att verka i den nya tiden. Det är helt ok för mig om de dör ut. Men om ett bolag trots allt vill verka i den nya tiden kan det väl inte vara negativt att hjälpa dem att hitta “rätt”?

    Det vore naturligtvis skönt om vi kunde skippa “affärsperspektivet” på kulturen och bara låta den flöda. Men verkligheten ser ju inte ut så! Kultur kostar alltid pengar i någon form och det är alltid någon som betalar. Samhället, något företag eller den enskilde medborgaren är den som till att det händer. Vi kan naturligtvis välja att helt ta bort företagens möjligheter att tjäna pengar om vi vill, men om det gynnar kulturen är en annan fråga. Jag ser det som högst realistiskt att företag även i fortsättningen kommer att spela en viktig roll, därav min ursprungliga fråga…Hur gör man för att stödja/arbeta med kulturen utan att vara en elak dinosaurie?

  11. steelneck

    December 22, 2009, 00:10:22

    Mastodontkommentar, eller oinbjuden gästbloggning i kommentrstråden om ni så vill.

    @lasso: Titta på vad som hänt, vad är det som har förändrats? Jo, idag kan kopior spridas i obegränsade mängder närmast gratis av vem som helst genom privata kommunikationskanaler. Man skulle kunna säga att produktionsmedlen verkligen hamnat i medborgarnas händer, kanske inte riktigt såsom Marx mfl. tänkte sig det.. Hur tacklar man det? Ser man bara till de kopior man kan producera, så är man körd. Obönhörligen. Men den glada “nyheten” är att artister inte är kopior, de är så långt mycket mer. Samma sak med pressen, samhället behöver inte tidningar, vi behöver journalism. Men hur agerar tidningarna? Skriver ofarliga bekväma nyheter och sportresultat är nog en bra sammanfattning, de kurar bittert i vindskyddet när förändrigens vind blåser och törs ingenting numer. De har abdikerat i sin rädsla och granskandet av makten sköts av bloggare numer, ingenting ifrågasätts numer. De gamla opinionsbildarna har dessutom blivit till lallande får under sin herde i väntan på pension och bevakande av sin position under herden.

    Förr handlade privat kommunikation om samtal öga mot öga, eller brev och telefonsamtal. Idag kan allt som kan digitaliseras också kommuniceras, genom samma kanal. Alla ettor och nollor är likadana, att förhindra denna möjlighet till spridning kan inte göras med mindre än att förbjuda privat kommunikation. Vi skulle i princip behöva släcka internet och gå tillbaks till 80-talet. Vi har på sätt och viss alla tillgång till en nästan gratis tryckpress för både text, bild och ljud, med global spridningskraft. Det är fantastiskt, men det ställer många gamla invanda saker på ända. Det är en disruptiv teknologi av större magnitud än tryckpressen. Kraften i denna vind av förändring är enorm, både i kreativa och destruktiva termer, somliga bygger vindskydd medan andra bygger vindsnurror.. Det nya är dessutom inte bättre än det gamla, på det som det gamla var bra på, det nya är bra på något nytt. Annars hade vi inte talat om något nytt, bara utveckling av det gamla. Det är därför som de gamla har svårt att anamma det nya, det är ju sämre sett med deras måttstock mellan bra och dåligt. Miniräknare har ju inte ens pappersremsa sade både gamla Facit och dess lika gamla kunder som köpte mekaniska räknemaskiner. Ja, miniräknare var mycket riktigt dåliga på att producera pappersremsor. Men det var irrelevant, lika irrelevant som digitaliserade exemplar är på väg att bli. Välkommen till den postdigitala världen som blir ett faktum när den digitala revolutionen är över och samhället verkligen kan kallas digitalt.

    Den mycket trångsynta fokuseringen på just kopior som det enda inkomstbringande är faktiskt ett väldigt nytt fenomen, ja en fluga som nu är på övergående. Vi behöver faktiskt bara gå tillbaks till 80-talet för att se en dramatisk skillnad, då kostade en LP rätt mycket, samtidigt som konsertbiljetter var ganska billigt. Idag får man CD-skivor på köpet med kvällstidningen samtidigt som bra konsertplatser är rejält dyrt. På 80-talet sågs turneer som ett nödvändigt ont för att promota skivor, ofta rena brakförluster om man inte kunde ta ut det på exemplarförsäljningen. Idag råder det motsatta. Backa bara klockan lite till, tillbaks till slutet på folkparkseran, så kommer många i övre medåldern ihåg hur dansbanden protesterade mot “högtalarmusiken”. Idag bör vi nog se Dansbandskampen som ett tecken i tiden.. Synd bara att politikerna från den tiden, i många fall bokstavligt gått ur tiden, jag tror att de hade varit bättre skickade att hantera dagens förändring. De gamla stötarna hade ju i minnet hur man hanterade den förra övergången till “post”, när den industriella revolutionen var över och samhället verkligen hade blivit industriellt. Liknande omställninger och paradigmskiften skedde under deras ungdom och uppväxt.

    Tänk också på att den lille okände artistens stora problem inte består i hur denne skall få betalt, det stora hotet, då som nu, har alltid bestått i att förbli okänd.. Är internet ett hot eller en möjlighet sett i det ljuset? Vi har också en del exempel på band som förlägger sina spelningar till den geografi där de fildelats mest. Väl kända så kan de ta betalt, mycket mer än vad som var möjligt för lika o/kända band för 20-30 år sedan. Det viktiga är att sluta se artister som något man kan sälja “exemplar” av, de förtjänar bättre än så.

    Vi måste också komma ihåg att det inte är någon gudasänd rätt att tjäna pengar på musik, foto, författande osv.. Vi behöver bara gå till modets nycker för att inse det, musik som var poppis igår är inte nödvändigtvis det idag och utvecklas inte artisten med tiden så.. bye bye. Per Gessle mfl. stora kända artister tjänar pengar, inte tu tal om det. Många tycker nog att de tom. tjänar oförtjänt mycket, detta trots 10 år av fildelning i global skala. Har vi en storm i ett vattenglas månne? Vi kanske istället borde se fildelningen som en progressiv beskattning? För de okända, som inte kan ta betalt, så är det en hjälp att bli spridd och därmed känd, väl känd får de acceptera att folk kommunicerar med varandra och därmed också kommunicerar en å annan låt, för när de väl är kända så kan de faktiskt ta betalt både för spelningar och framträdanden och i viss mån även exemplar så länge exemplaren i fråga kan tillföra något utöver det som annars lätt kommuniceras helt utan vinstsyfte privatpersoner emellan, massproduktionen av exemplar i digital form är ju ändå närmast gratis. Betänk också att tiden för full marknadspenetration bara krympt med några dagar från 80-talet fram till idag. Då på den tiden tog det 3-4 dagar så hade alla kids bandat det vi ville ha, för dagens ungar tar det drygt ett dygn. Så även om vi skulle leka med tanken att internet försvann, så skulle ändå inte skillnaden vara så stor, dock inte lika synlig. 80-talets bandande syntes inte på samma sätt. Där ligger en del av förklaringen till dagens debatt, motsatsen till: Det som inte syns, finns inte.

    Ja mycket av denna debatt är faktiskt helt onödig, den är frammanad av just de bolag som inte gillar dagens utveckling. Vi går deras ärenden på sätt och vis, det är de som satt agendan. Jag tror att jag kan säga att Piratpartiet är ett barn av sin tid, mediabolagens oönskade och trotsiga ungdjävel. (G-klav) Är du rädd för ditt eget barn, lilla mamma..

  12. Anders Troberg

    December 22, 2009, 06:02:54

    “Visst är det så att kreatören är den absolut viktigaste parten i ett företag i kultursektorn, men att se kreatören som en samarbetspartner istället för en produkt säger tyvärr inget om hur man skall kunna få ett företag i kultursektorn lönsamt.”

    Nja, jag är inte så säker på det. Jag tror att om man har rätt attityd så genomsyrar det allt. Har man ett positivt förhållande med artisterna så kommer det att märkas i vad de gör och hur de förhåller sig till sina fans. Betraktar du artisten som en produkt så kommer artisten snart att betrakta sina fans som en lönecheck, istället för att ge det där lilla extra till fansen som avgudar dem. Väl behandlade fans är den största tillgång man kan ha, de kommer att sälja din produkt åt dig. Allt hänger ihop, och det börjar i rätt värderingar.

  13. lasso

    December 22, 2009, 11:45:57

    @steelneck – Jag håller i stort sett med dig förutom på en punkt och det är när du hävdar att debatten är “onödig”. Debatten är alltid nödvändig, tycker jag. Utan debatt ingen utveckling. Sen är det naturligtvis olyckligt att så mycket av diskussionen handlar om just det ekonomiska, men även den som sysslar med kultur behöver pengar till mat och hyra.

    @Anders Troberg – rätt attityd betalar tyvärr inte räkningarna. Som “kulturkonsument” (finns det verkligen ingen bättre ord?) står det mig naturligtvis fritt att välja mellan kultur som inte kostar mig något (t.ex. en gratiskonsert) och sådant som kostar pengar (t.ex. ett operabesök), men ett företag inom kultursektorn har inte det valet. Om företaget inte går åtminstone plus minus noll så kommer det att försvinna.

    Jag tror vi är tämligen överens om att exemplarförsäljningen är död som inkomstkälla för bolag i mediebranchen. Kan “produkten” digitaliseras så störtar priset per kopia mot noll i en rasande fart. Men betyder detta att det inte går att driva företag i mediesektorn eller finns det en framtid för de företag som verkligen vill förändra sig? Vi pirater brukar ju hävda det senare, men tyvärr verkar det ju finnas väldigt få konkreta idéer om vad mediebolagen skall syssla med istället.

  14. Thomas Tvivlaren

    December 22, 2009, 16:09:25

    @lasso: “Naturligtvis kan vi hävda att det inte är vårt problem hur bolagen i kultursektorn skall tjäna pengar. Vi kan också hävda att det inte är vårt problem att folk svälter i Afrika.”

    Slag-under-bältet-retorik undanber jag mig. Vad är det du vill säga egentligen med din falska argumentation? Att “alla”, eller åtminstone Piratpartiet, ansvarar för att lösa hela världens problem och då även ickeproblem som att skivbolagen mist sin funktion och sin profitposition? Att vissa (i synnerhet dåligt pålästa journalister, för Den Nya Tiden vettskrämda kulturpersonligheter och givetvis Den Gamla Tidens upphovsrättsprofitörer) under de senaste åren tvångsmässigt satt Messiashatten på Piratpartiet och piratrörelsen kan jag ha viss förståelse för. Att deltagare i piratrörelsen gör det finner jag dock mycket märkligt då det tyder på en insiktsbrist som går stick i stäv med fundamental piratideologi. Jag noterar att du inte svarade på den fråga jag ställde så jag omformulerar och ställer den igen: På vilket sätt ansvarar vi för att “branschen” i betydelsen Den Gamla Tidens bransch (läs: skivbolag och dess likar) ska överleva? Inser du inte att så länge de tillåts sätta agendan för vad som de facto är “branschen” så finns det liten/ingen chans att Den Nya Tidens aktörer och “bransch” kan utvecklas på bästa sätt?

    Det som är riktigt tråkigt är att du inte inser att piratrörelsen de facto hjälper Den Nya Tiden genom sin blotta existens. Hur kommer det sig att Spotify har svenskt ursprung? Hur kommer det sig att TPB:s frontmän är svenskar? Hur kommer det sig att Voddler har svenskt ursprung? Hur kommer det sig att programvaran XBox Media Center som Voddler baseras på åtminstone delvis utvecklats av svenskar? Hur kommer det sig att både Kazaa och Skype drivits fram av en svensk? Min blygsamma gissning är att utan piratrörelsen och den smältdegel för Den Nya Tidens tankar och idéer som vi faktiskt har här så hade vi inte haft den roll vi ändå har. Sverige ligger i täten vad gäller Den Nya Tiden…och detta TROTS stolpskottet till regeringschef vi har som inte fattat att vi i mångt och mycket redan är världsledande då vi som nationell entitet teoretiskt, ideologiskt, praktiskt fullkomligen äger.

    “Om vi på allvar vill att mediebolagen skall sluta vara så förbannat enfaldiga så underlättar det om vi kan visa dem en bättre väg.”

    Här visar du än en gång på det märkliga att ansvaret för Den Gamla Tidens överlevnad och då i synnerhet dess upphovsrättprofitörer ligger på piratrörelsen. Vad som faktiskt skrämmer mig är att du själv vittnar om viss enfald (absolut inget illa menat). Tror du verkligen på allvar att det är enfald och brist på insikt som står i vägen för upphovsrättsbranschens megalomani? De gör vad de gör inte för att de inte vet bättre utan för att de kan. De har tillräckligt med makt och pengar för att påverka våra kära folkvalda i en riktning som inte bara är destruktiv för samhället och demokratin som helhet utan även för Den Nya Tidens vidare utveckling och (förhoppningsvis) stora potential.

    Däremot tycker jag att det är helt rätt att visa dem en bättre väg. Den vägen bör färdas i likbil och leder till närmaste kyrkogård.

    “Men om ett bolag trots allt vill verka i den nya tiden kan det väl inte vara negativt att hjälpa dem att hitta “rätt”?”

    Fast lasso, om ett bolag har en (ofta välbetald) VD, en (ofta välbetald) styrelse och ett gäng (ofta välbetalda) marknadsförare vars främsta uppgift är att dra in maximalt med flis till sitt företag varför i hela fridens namn är det då vår roll att ta detta ansvar…så att de kan tjäna mera pengar? Det är för mig fullkomligt likgiltigt om mediaföretagen överlever eller ej. Däremot stöttar jag gärna de som mediaföretagen borde stötta, dvs artister och musiker.

    Jag tycker projekt som xtremeCreator är fantastiska just för att de utgår från Den Nya Tidens perspektiv och har just artisten/musikern/kulturskaparen som fokus. Men när fokuset istället hamnar på hur man på bästa sätt tjänar pengar på kulturskaparen så är det något som kanske bör lämnas åt den s.k. “marknaden”…under förutsättning att de resulterande lösningarna inte går stick i stäv med allmänhetens intressen och demokratins bevarande/utveckling.

    “Jag ser det som högst realistiskt att företag även i fortsättningen kommer att spela en viktig roll, därav min ursprungliga fråga…Hur gör man för att stödja/arbeta med kulturen utan att vara en elak dinosaurie?”

    Kanske genom att inse att dinosaurier per definition inte är elaka men inte gör sig så väl i varken möblerade rum eller i samhällen som bygger på humanism och demokrati? Låt dem svälta och dö ut om de inte kan anpassa sig! Kulturen är inte ekvivalent med vare sig dinosaurier eller giriga profitörer…och den retoriken gör att du än en gång gör mig fundersam – sett ur ett piratrörelseperspektiv.

  15. Thomas Tvivlaren

    December 22, 2009, 16:22:29

    @lasso: “Jag håller i stort sett med dig förutom på en punkt och det är när du hävdar att debatten är “onödig”. Debatten är alltid nödvändig, tycker jag. Utan debatt ingen utveckling. Sen är det naturligtvis olyckligt att så mycket av diskussionen handlar om just det ekonomiska, men även den som sysslar med kultur behöver pengar till mat och hyra.”

    Debatten är en ickedebatt från början till slut och därmed ett helt vansinnigt tids- och resursslöseri sett ur vårt men framförallt samhällets perspektiv. Att fortsätta att hävda att gräset är rött är inget debatt och definitivt inte någon nödvändig diskussion. Det är en vanföreställning om något. Vi diskuterar något som redan är som vore det något selektivt och valbart och i framtiden varande. Istället tycker jag det vore befriande att kunna lägga allt krut på vad vi ska göra med detta nya…men till detta räcker ju tiden föga just tack vare dinosauriernas valnötsstora och likriktade hjärnkapacitet om hur de kan trycka i sig sin sedvanliga frossardiet.

    @Steelneck: Kul att se att du fortfarande är aktiv!

  16. lasso

    December 22, 2009, 17:33:20

    @Thomas Tvivlaren – ok, jag lämnar liknelserna med andra världsproblem, men min poäng återstår. Kulturen och samhället hänger ihop, såväl ekonomiskt som på det rent mänskliga planet. Jag menar att du har fel när du säger att det är “deras” (medieindustrins) problem. Det är snarare allas problem.

    Jag har aldrig hävdat att någon speciell grupp (piraterna eller någon annan) bär ansvaret för att lösa alla världens problem. Vad jag däremot tror är nödvändigt är att de (och till denna grupp räknar jag mig själv) som anser att vi behöver en värld baserad på en annan modell faktiskt har ett visst ansvar i att forma den. Om vi vill se en förändring till det bättre räcker det inte att stå på åskådarplats, vi behöver komma in på planen och spela också.

    Jag hoppas att detta besvarar din fråga om vem jag anser bär “ansvaret” för att den nya tiden skall bli framgångsrik. Nu över till några av dina andra kommentarer…

    I dina kommentarer anklagar du mig både för att sakna insikt och vara enfaldig. Du hävdar dessutom att jag totalt missuppfattat vilka de “fundamentala” idéerna i piratrörelsen är samt att att det är en “ickediskussion” huruvida det är intressant om företag kan tjäna pengar på kultur eller ej.

    Liksom du önskar jag att bli tagen på allvar inte behöva bemötas av förolämpningar när jag uttrycker en åsikt eller ställer en fråga. Dina kommentarer (så här långt) ger inte uttryck för den respekt jag anser man bör utsträcka även till sina meningsmotståndare. Jag ber dig, låt inte affekten överglänsa dina argument.

    Sen tycker jag det är lite tråkigt att du ser “piratrörelsen” som något som måste bygga på vissa fundamentala idéer. Är inte vår rörelse lite väl ung för att bygga katedraler? Finns det inget kvar att bena ut? Skall vi redan bränna syndarna på korset? Jag tror och hoppas att det inte är så. Jag känner mig hemma här, även om jag inte håller med dig i allt du säger.

  17. Anders Troberg

    December 22, 2009, 17:47:59

    “@Anders Troberg – rätt attityd betalar tyvärr inte räkningarna. Som “kulturkonsument” (finns det verkligen ingen bättre ord?) står det mig naturligtvis fritt att välja mellan kultur som inte kostar mig något (t.ex. en gratiskonsert) och sådant som kostar pengar (t.ex. ett operabesök), men ett företag inom kultursektorn har inte det valet. Om företaget inte går åtminstone plus minus noll så kommer det att försvinna.”

    Jag håller inte med. Allt ett företag gör och är börjar i dess värderingar. Är värderingarna sunda så leder det till vinst på något sätt, är de osunda så går företaget omkull.

    Folk VILL stötta ett bra företag eller en bra artist, eftersom de vill ha mer av deras produkter.

  18. Thomas Tvivlaren

    December 23, 2009, 13:59:49

    @lasso: “ok, jag lämnar liknelserna med andra världsproblem, men min poäng återstår. Kulturen och samhället hänger ihop, såväl ekonomiskt som på det rent mänskliga planet. Jag menar att du har fel när du säger att det är “deras” (medieindustrins) problem. Det är snarare allas problem.”

    Fast det där känns som ett sätt att undvika att besvara min ursprungliga fråga. Jag upplever själv inte ens medieindustrins problem som ett reellt problem. Den större delen av den har förbrukat sin roll så varför sätta in hjärt/lung-räddning på dinosaurien som inte behövs och som dessutom tycker det är ok att som tack för hjälpen bita skallen av mig och min rätt att andas frihet? Det jag inte förstår med ditt resonemang är att du tycks sätta (nuvarande) industris behov framför kulturkreatörernas/allmänhetens?

    Visst kan man argumentera för att pressen också hör till medieindustrin och är fundamental för ett fritt samhälle och en fungerande demokrati men precis som Steelneck klockrent beskrev här ovan så är den största delen av pressen på dekis då den inte längre präglas av det journalistiska kallet. Traditionellt granskande journalistik är – tyvärr – lika utdöende som de traditionella mediebolagen med rätta är. Fokus läggs på trafikolycksjournalismen, dvs den som vi lite till mans läser utan behov och av ren reflex istället för att lugnt passera och ta till oss att “där finns inget (vi mår bra av) att se”. Jag finner exempelvis själv Anna Ankas julkalender rent oemotståndlig på ett sätt som gör att jag allvarligt funderat på att söka psykologhjälp. Visst är det kul att skratta åt eländet men varför kan jag inte tygla gaminstinkten och låta hennes 15 minuter passera utan reflektion?

    “Vad jag däremot tror är nödvändigt är att de (och till denna grupp räknar jag mig själv) som anser att vi behöver en värld baserad på en annan modell faktiskt har ett visst ansvar i att forma den. Om vi vill se en förändring till det bättre räcker det inte att stå på åskådarplats, vi behöver komma in på planen och spela också.”

    Här uppfattar jag det som att vi är av samma åsikt. Jag ser också ett stort behov en helt annan världmodell. Detta är också ett av huvudskälen till att jag engagerar mig inom piratrörelsen. Jag tror det finns en enorm potential för en bättre värld i de frågor vi driver och vurmar för. Samtidigt är jag fullkomligt övertygad om att det behövs mer bortom de typiska piratfrågorna alternativt att piratfrågorna breddas och definieras ur ett vidare (rättvise- och frihets)perspektiv. Däremot tycker jag du är orättvis när du antyder att vi inte redan är på planen och spelar. Givetvis måste mer till och framförallt måste mer reella resultat uppnås…men någonstans måste vi börja och att vi inte har alla lagroller täckta än hoppas – och tror – jag är kopplat till tid och behov av ytterligare framgång i de grundfrågor vi redan driver.

    “I dina kommentarer anklagar du mig både för att sakna insikt och vara enfaldig.”

    Om du läser om det jag skrev så hoppas jag du inser att min livsfunktion inte bygger på att förolämpa andra piratrörelsemedlemmar (eller ens motståndare). Visst, jag skriver kanske på ett sätt som ibland kan uppfattas som hårt eller för direkt och om du eller någon annan tar illa upp av det så tycker jag det är bra att det påpekas så jag kan utveckla, ta in annan feedback och vid behov be om ursäkt. Jag är allmänt less på den diplomatiserande trend som gör att orden till slut mister sin innebörd. Skit är skit och luktar inte bättre bara för att man kallar det exkrementer. Jag tror på att en piratrörelse med för många nejsägare och för många som sitter tysta istället för att påpeka brister och alternativ är en utdöende piratrörelse. Det är bara att inse att om vi inte äger våra frågor så är vi rökta. Kraven på oss är dessutom mycket högre än på de etablerade partierna då vi rider på en idealistisk ådra och inte infekterats av maktproblematikens röta. Till sakfrågorna.

    Ja, jag tycker det vittnar om insiktsbrist om man i nådens år 2009 fortfarande lever i tron att man anser sig ha ett ansvar för att driva befintlig mediaindustri framåt. Tro mig, när jag engagerade mig i Piratpartiet 2006 så hade jag också sådana tankar. De övergavs kvickt när jag insåg att befintlig mediaindustri a) inte vill framåt utan med näbbar och klor biter sig fast i dåtid, b) inte någonsin brytt sig om de som de själva lever på och deras intressen, c) de facto står i vägen för Den Nya Tiden i allmänhet och dess nya aktörer i synnerhet och d) ger blanka fan i vilka lik de kliver över för att leva kvar i det förgångna. Detta upplever jag vara fundamental piratideologi och därför reagerar jag starkt när piratrörelseaktörer inte verkar ha insett detta.

    Vad gäller enfaldsattributet så tycker jag du är orättvis. Du beskrev faktiskt själv mediaindustrin enligt följande: “Om vi på allvar vill att mediebolagen skall sluta vara så förbannat enfaldiga så underlättar det om vi kan visa dem en bättre väg.”

    Även om jag ibland (somliga skulle kanske hävda ofta) håller en konfrontativ och skarp ton i det jag skriver så försöker jag alltid undvika att göra det utan att ha på fötterna. Det finns ett israeliskt ordstäv som fritt översatt lyder: Om du inte kan bitas, visa inte tänderna. Din reaktion tycker jag ger signaler på just det och det gäller faktiskt i synnerhet när vi riktar kritik mot våra vedersakare. Hade du skrivit det nyss citerade 2007 eller t.o.m. 2008 hade jag inte brytt mig så mycket men nu är det snart 2010 och det borde inte finnas några som helst tivel om att den taktik upphovsrättsindustrin bedriver är allt annat än enfaldig och i högsta grad genomtänkt, överlagd…och skrupelfri. Att signalera brist på basal kunskap om våra fiender nu är i mina ögon som att redan ha kastat in handduken.

    Känner du fortfarande att jag varit respektlös så ber jag dock om ursäkt! Det finns inget att vinna på att orsaka splittring bland de man överlag delar åsikter med.

    God Jul!

  19. Thomas Tvivlaren

    December 23, 2009, 14:03:26

    Det skulle givetvis varit “jasägare” och inte “nejsägare” ovan…

  20. lasso

    December 27, 2009, 20:21:02

    @Anders Troberg

    Allt ett företag gör och är börjar i dess värderingar. Är värderingarna sunda så leder det till vinst på något sätt, är de osunda så går företaget omkull.

    Naturligtvis är det så att man måste ha en sund idé för att kunna driva ett företag med framgång, men jag tror tyvärr inte det räcker. Det finns massor av företag med bra idéer som går omkull trots att de ligger rätt i tiden. Hade marknaden varit “idealisk” (ur marknadsliberalt hänseende) kanske det hade fungerat så att den som hade den bästa idén automatiskt hade varit framgångsrik, men tyvärr finns det väldigt få marknader där dessa förhållanden råder. Så det är inte så att jag inte önskar att det fungerade som du beskriver, det är bara det att jag inte håller med om verkligheten ser ut så.

    @Thomas Tvivlaren

    Först och främst, tack för att du höjde nivån på diskussionen igen. Det är dock (inte helt oväntat kanske) några saker som jag inte håller med dig om.

    Fast det där känns som ett sätt att undvika att besvara min ursprungliga fråga. Jag upplever själv inte ens medieindustrins problem som ett reellt problem. Den större delen av den har förbrukat sin roll så varför sätta in hjärt/lung-räddning på dinosaurien som inte behövs och som dessutom tycker det är ok att som tack för hjälpen bita skallen av mig och min rätt att andas frihet? Det jag inte förstår med ditt resonemang är att du tycks sätta (nuvarande) industris behov framför kulturkreatörernas/allmänhetens?

    Jag anser inte att dinosauriernas död är ett problem i sig, men jag tycker det vore rätt otrevligt om de tog däggdjuren med sig också. Alla döende system behöver ersättas av nya, de behov som de gamla systemen fyllde behöver fortfarande tillfredsställas av de nya i varierande grad. Vi brukar ju ta de berömda “iskarlarna” som exempel, när kylskåpen kom behövdes de inte längre. Det betyder inte att behovet av kyla försvann, bara att en viss grupp som tidigare hade tjänat pengar på den (iskarlarna) försvann och en annan (kylskåpstillverkarna) tog över. Du missförstår mig om du menar att jag tror att mediebolagen har någon slags rätt att fortsätta att tjäna pengar. Den fråga jag vill ställa är: Vilka är de nya kylskåpstillverkarna?

    Däremot tycker jag du är orättvis när du antyder att vi inte redan är på planen och spelar

    På idéplanet har piratrörelsen naturligtvis betytt otroligt mycket de senaste åren. Även på det politiska planet har vi haft en del framgångar, även om jag personligen anser att det främst har haft att göra med det framväxande övervakningssamhället än med den nuvarande upphovsrättens brister. Så visst spelar vi, men knappast på centercourten. Mina vänner har definitivt svårt att förstå vad vi pirater egentligen vill…

    I min vänkrets finns både en upphovsrättsjurist och personer som enbart använder bittorrent för att tillfredsställa sina mediebehov. Oavsett vilken av dessa jag pratar med så stöter jag på problem när det gäller upphovsrätten. Ur upphovsrättsjuristens synpunkt är upphovsrätten något viktigt som inte bara kan tas bort utan att ersättas av något bättre). För bittorrentanvändarna är inte frågan intressant, de vill ha grejorna gratis och har inget intresse av vilka lagar som finns. De bryr sig inte om upphovsrätten i sig och det som styr hur de beter sig är risken att åka fast.

    Det är inte mig piratrörelsen behöver övertyga. Jag tror redan på en förändrad (i stort sett slopad) upphovsrätt. Det är mina vänner upphovsjuristen och bittorrentanvändarna som behöver övertygas. Upphovsjuristen behöver få upptäcka att det finns andra sätt att lösa samhällets behov av kultur än med upphovsrätt och bittorrentanvändarna behöver medvetandegöras om varför den nuvarande modellen är dålig. I båda fallen skulle det underlätta om det fanns alternativ som visade på mindre dåliga alternativ till nuvarande upphovsrätt. Det är på denna punkt jag anser vi brister. Vi har (än så länge) varit oförmögna att visa den vanlige medborgaren vad alternativet till dagens upphovsrätt består i.

    Jag är allmänt less på den diplomatiserande trend som gör att orden till slut mister sin innebörd. Skit är skit och luktar inte bättre bara för att man kallar det exkrementer…

    Det finns ett israeliskt ordstäv som fritt översatt lyder: Om du inte kan bitas, visa inte tänderna…

    Jag anser mig visserligen kunna bitas jag med, men jag tror inte på att verka konfronterande utan anledning. Om jag skrämmer bort någon från diskussionen genom att förolämpa honom eller henne har jag knappast övertygat personen, han eller hon kommer snarare att vara än fastare i sin övertygelse om att jag har fel.

    Slutligen vill jag kommentera din syn på mediebolagens “ovilja” att verka enligt den nya tidens villkor. Du skriver:

    …De övergavs kvickt när jag insåg att befintlig mediaindustri a) inte vill framåt utan med näbbar och klor biter sig fast i dåtid, b) inte någonsin brytt sig om de som de själva lever på och deras intressen, c) de facto står i vägen för Den Nya Tiden i allmänhet och dess nya aktörer i synnerhet och d) ger blanka fan i vilka lik de kliver över för att leva kvar i det förgångna.

    Jag kanske läser in för mycket i citatet ovan, men om jag tolkar dig rätt så ser du mediebolagen som någon “ont” som bara vägrar att anpassa sig för profitens skull. Jag brukade också anse det, men sen läste jag boken The Corporation som ändrade min syn på hur stora företag fungerar. Jag säger inte att storföretagens agerande är förlåtligt på något sätt, men det kanske inte är lätt ens för dem som leder företagen att ändra deras beteende?

    Därmed får jag också tacka för mig (i den här tråden). Det finns mycket mer att säga, men kanske inte på denna plats. Jag ser fram emot framtida diskussioner!

  21. Anders Troberg

    January 2, 2010, 19:38:55

    “Naturligtvis är det så att man måste ha en sund idé för att kunna driva ett företag med framgång, men jag tror tyvärr inte det räcker. Det finns massor av företag med bra idéer som går omkull trots att de ligger rätt i tiden. Hade marknaden varit “idealisk” (ur marknadsliberalt hänseende) kanske det hade fungerat så att den som hade den bästa idén automatiskt hade varit framgångsrik, men tyvärr finns det väldigt få marknader där dessa förhållanden råder. Så det är inte så att jag inte önskar att det fungerade som du beskriver, det är bara det att jag inte håller med om verkligheten ser ut så.”

    Självklart, precis som det finns företag med osunda värderingar som går bra, men det är bara för att inget system är, eller kan vara, helt perfekt. Vad man däremot kan göra är att försöka skapa rättvisa villkor, exempelvis genom att bryta monopolsituationer som inte ger konsumenten valmöjlighet.



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *