Pages

Categories

Search

 

Transparens skadar Netopia

by
February 18, 2010
Kulturpolitk, Politik, Upphovsrätt
15 Comments

Netopia har tydligen en “Torsdagskrönika”. Själv funderar jag allvarligt på att införa en “Dagens Netopia” här på bloggen. Jag börjar nämligen få känslan av att Netopias finfina strategi mot oss otäcka pirater är att hålla oss sysselsatta med att svara på det ena märkliga debattinlägget efter det andra. Nåväl, so be it. Det bär mig faktiskt emot att låta folk få sprida vilka dumheter som helst oemotsagda.

Så, vad händer på Netopia i dag då? Jo, i dag avhandlas transparens under den suspekta rubriken “Myten om transparensen“. Gårdagens magplask fick inga stilpoäng, men det får faktiskt dagens krönika av Martin Gelin. Den är nämligen ett utmärkt utfört exempel på hur man effektivt förmedlar en känsla, utan att egentligen ha en uttalad poäng. Nu kanske det låter som om jag är nedlåtande, men det är alls inte min mening. Jag tror säkert att Gelin är fullt förmögen att leverera en poäng om han vill, men han väljer istället ett gammalt klassiskt knep.

Gelin har nämligen skrivit en artikel som säger betydligt mycket mer mellan raderna än på dem. Det är en klassiker. Det gjorde Shakespeare när han skrev begravningstalet i Julius Caesar också. Och det funkar ganska ofta. Om ingen orkar syna det som sägs i sömmarna, alltså.

Det kluriga med sådana här texter är att det är mycket svårt att kritisera dem, eftersom det går att ducka undan i princip all kritik med: “Ja, men jag skrev ju inte det!” Och nej, visst, kanske inte. Men en god skribent vet att det som inte sägs är minst lika viktigt som det som inte sägs. För att återigen anknyta till Shakespeare, det finns faktiskt en anledning till att han avslutade Hamlet med orden: “The rest i silence.” Ibland säger helt enkelt tystnaden mer än tusen ord.

Med det sagt, ni vet ju alla att jag inte är en bloggpussy och därför tänker bemöta Gelins krönika, trots att den är finurligt boobytrappad.

Så, vad står det då i Gelins krönika? Han inleder med att etablera Lawrence Lessig som en passionerad kämpe. So far so good. Gelin har läst en essä av Lawrence Lessig med titeln “Against Transparancy“. I den “belyser nätets potential och risker som demokratiskt verktyg.” Ja, det är ju onekligen ett intressant ämne som det är högst befogat att diskutera. Men jag börjar genast ana oråd när Gelin börjar välja roliga adjektiv för att beskriva de nätaktivister som talar om vikten av transparens. De är “pigga” och skriver “arga” texter (manifest och bloggar) där man kräver en högre grad transparens. Och ungefär där har Gelin redan etablerat att fria nätaktivister är ungefär lika idoga och jobbiga som människor som går omkring med skyltar med texten “The end is nigh!”

Nästa stycke inleder han med att återigen befästa att Lessig som en good guy. En good guy med rimliga tvivel. Transparens är bra, men i hur hög grad? Vart går gränsen? Lessig är till exempel lite bekymrad över vad som sker om informationsflödet i transparensens namn blir för stort. Om många sitter inne på brottstycken av information, så kan följderna bli problematiska. Detta är något som är otroligt viktigt att diskutera. Gelin citerar Alexander Pope: “En liten smula kunskap är en fara, drick djupt ur källan eller låt den vara.” Och lägger sedan själv till en egen konklusion av vad Lessig säger. Problemet är att den lösrykta slutledningen förmedlar tanken om att all transparens är “osammanhängande information om vad regeringen gör riskerar att förvirra, snarare än att upplysa folket.” Bilden vi som läsare får är att Lessig är en good guy, med rimliga tvivel. Men slutet antyder att Lessig nu tänkt till och tycker att folks kunskap om vad regeringen gör mest är förvirrande och av ondo.

Jag har läst Lessigs essä och får inte uppfattningen att det är det han menar. Han har sina tvivel, men han drar inga världsomvälvande slutsatser av dem. Han har dock många intressanta synpunkter. En del delar jag, en del inte. Och det är nog ungefär här Gelins krönika faller som ett korthus för mig. Det verkar finnas någon sorts tanke om att Lessig är piratrörelsens profet och att han kan användas som någon sorts kryptonit mot oss. Jag tänker inte sticka under stol med att Lessig är viktig, men pirater tänker själv och har inga problem att argumentera både för och emot honom. Därför fungerar inte Lessig som den där piratkryptoniten. Gelins finurliga metod att ömsom buffa upp Lessig och ömsom låta honom säga sådant som känns tvivelaktigt ur ett piratperspektiv faller platt. Men låt oss ändå fortsätta att granska Gelins metod.

Ni minns väl att nätaktivisterna nyss var “pigga” och “arga”. Nu beskriver Gelin nätet som ett medium att på “fiffiga sätt” offentliggöra information. Han talar om “pigga bloggare”, “snärtiga diagramverktyg” och en “outtröttlig lust att konstruera samband som liknar en konspiration”. Han får det att låta som busiga pojkstreck som går över styr och förstärker återigen bilden av nätaktivister som originella hysterikor med finfina elektroniska “The end is nigh!”-skyltar. Och han avslutar med att leda detta vidare till “lynchmobbar” som “attackerar” politiker på “luddiga” grunder. Ja, Lessig ser sådana risker. Men det vore trevligt om Gelin då och då lyfte in citat i sin text. Fria referat av vad någon annan skrivit blir nämligen just “luddiga” och kan lätt vinklas genom smarta ordval. Jag antar att det i detta fall är meningen, eftersom det inte ens finns en länk till Lessigs text, trots att den finns tillgänlig alldeles lagligt på nätet. Det är helt enkelt lättare att bygga upp känslor och stämningar om man inte ger tillräcklig bakgrundsinfo.

Och efter att nu ha byggt upp lite fin stämning av genuin oro hos läsaren, eftersom självaste Lessig med lite finurligt, fritt refererande plötsligt förvandlats från någon med rimliga tvivel, till någon som ser regelrätta, stora faror med transparens, så är vägen plogad och sandad för den fint dolda poängen:

Enligt Lessig är transparensrörelsens syfte en lika självklar följd av ”nätets arkitektur” som fildelning och ett fritt informationsflöde. Han hävdar därför att vi måste föra en lika initerad diskussion om hur vi kan motverka ett slags urspårad transparensrörelse, som vi i dag diskuterar fildelning, upphovsrätt och framtiden för journalistik på nätet.

FILDELNING! Där kom det! Gelin har med hjälp av lite fint manipulerande av Lessig byggt upp en bild av att transparensrörelsen är farlig och “urspårad”. Det är därför riktigt smart att koppla den till fildelning. Ännu smartare är det att försöka maskera kopplingen genom att uttrycka en vilja att föra en lika “initierad” diskussion om transparensen som vi gör om “fildelning, upphovsrätt och framtidens journalistik på nätet.”

Jag antar att det menas att Netopia för den där “initierade diskussionen”. Men “initierad” är nu inte en synonym till “betald”. Vi vet redan att Netopia backas upp av upphovsrättsindustrins grädda. Om man kikar på infon om Gelin under själva artikeln, så blir man upplyst om att han “under 2010 arbetar […] som nya medier-ansvarig för den rödgröna valkampanjen.”

Nämen?! De gamla proggtrollen hade rätt. Staten och kapitalet sitter ta mig fan fortfarande i samma båt och nöter. De rödgröna drar sig inte för att gosa lite med upphovsrättsindustrin, för att få prångla ut sitt politiska budskap. Och det är ju inte alls konstigt att man vill lyfta fram eventuella faror med statens transparens och slänga lite allmän skit på fildelning när man själv jobbar hårt för att bara öka transparensen rakt in i vanliga människors privatliv. Och Netopia då? Nja, transparens är ju jobbigt för dem också. Deras trovärdighet är noll och ingen eftersom alla vet vilka som backar upp dem.

Dagens fråga: Hur länge dröjer det innan någon allianspolitiker fläker ut sig på Netopia? Min gissning är ganska snart. Det vankas redan höger-vänster-samkväm i Netopias regi om nätets framtid. Det är lite märkligt med tanke på att det faktiskt bara är Piratpartiet som har en realistisk och initierad syn på nätets framtid och roll i vårt samhälle. Om de vore det minsta intresserade av en verkligt initierad diskussion, så borde de bjuda in oss någon gång. Jag har redan erbjudit mig att prata med dem. Erbjudandet står kvar.

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


15 Responses

  1. OlofB

    February 18, 2010, 11:40:05

    Det luriga med sådana här initiativ är att de har en förmåga att styra diskursen – ungefär som du känner dig styrd att kommentera och dementera dem hela tiden.

    Det är lite olyckligt för det spär på den reaktionära inriktning PP hela tiden haft. Hur göra för att själva styra samtalets inriktning?
    .-= OlofB´s last blog ..Sprid bloggosfären… =-.

  2. Klas

    February 18, 2010, 11:42:17

    Det var Blå Tåget som gjorde Den ena handen vet vad den andra gör, inte Nationalteatern. Annars verkar allt stämma. (:

  3. SixDays

    February 18, 2010, 11:53:54

    Men vad kan man egentligen förvänta sig ska publiceras på netopia. Min personliga åsikt är väl att man kan ddosa dem åt helvete, vilket inte skulle leda till nånting.

    Måste säga att jag är imponerad att du orkar bemöta allt skit de skriver.

    Kudos!
    .-= SixDays´s last blog ..Gategate – Vad som kommer att hända sedan =-.

  4. Jesper

    February 18, 2010, 12:32:44

    Ah! Gelin är en grå vampyr:

    “Grå vampyrer är lömskare – enligt vissa rentav farligare – än troll. Grå vampyrer är inte (öppet) aggressiva, utan tenderar i grunden att förhålla sig positivt till ämnet för de diskussioner som de deltar i. Alla gillar dem – men de är besatta av en djup och ihärdig sorg, som gör att de måste leva på andras entusiasm utan att själva kunna entusiasmera. Deras lilla njutning är att alltid få peka på en svaghet (och detta kan de, till skillnad från trollen, även uppnå utan annan publik än kritikens objekt).”

    http://copyriot.se/2009/10/20/trolltyg-del-1-bestiarium/

    Copyriot har fått mig att förstå varför vi måste ha filsofer, och varför Alexander Bard snarare platsar i Rasmus bestiarium snarare än som filosofkollega (oavsett vad Alexander kallar sig själv)

  5. Per Strömbäck

    February 18, 2010, 13:32:04

    Anna – en rättelse: länken till Lessigs artikel finns faktiskt med i Gelins text, dock längst ner.
    .-= Per Strömbäck´s last blog ..Autistiskt internet =-.

    1. Anna Troberg

      February 18, 2010, 14:06:46

      Hej Per!
      Se där, den fanns ju faktiskt med insmugen under texten. Den var lätt att missa. :-)

  6. Webster

    February 18, 2010, 14:26:56

    Jag gillar att du påpekar språkbruket. Det här är sånt som borde läras ut i skolan men sällan görs: hur man använder valda formuleringar för att undergräva motståndarens trovärdighet. Pigga, gulliga, lustiga, flamsiga eller vad man nu väljer. Man presenterar meningsmotståndaren som en flock småtjejer som sitter och leker och inte borde störa de vuxna när de gör Viktiga Saker, som att bestämma vem som skall ha yttrandefrihet och inte.
    Fult knep. För alla de som kan läsa kritiskt är det tydligt att man är redo att använda alla till buds stående medel.

    Plötsligt känns det som om man är i USA: republikanerna använder alla fula trick de kan, inklusive valfusk och köpta röster för att vinna till varje pris. Demokraterna håller sig snäppet bättre och använder inte ful-taktikerna och vinner alltså en gång vart trettionde år. Skall man sänka sig till lobbyisternas nivå, eller vara rakryggad och förlora? Svårt val, faktiskt.

  7. Emanuel

    February 18, 2010, 17:04:24

    Anna, jag kan inte låta bli att roas av att du irriterar dig på Gelins språkbruk. Snacka om att kasta sten i glashus. Ni piratpartister är ju världsmästare på att skriva nedvärderande om alla som inte tycker som er.

    Du tar åt dig av Gelins formulering “pigga politiska nätaktivister”. Ganska smickrande formulering av människor som vill väl, tycker jag!

    Om vi ska diskutera språkbruk så kan vi väl titta på ett ord som du själv gillar att använda: “Upphovsrättsmaffian”? Vilka menar du då? Ska jag läsa mellan raderna eller ska jag tolka dig ordagrant? Jag får en del inkomster från STIM. Är jag maffia? Eller menar du min kompis som driver ett skivbolag? Är han maffia för att han försöker ge artister möjligheten att spela in sin musik? Eller en annan kompis som driver ett musikförlag? Är han maffia? Eller min kompis som är artist? Är han maffia?

    Om du vill ha en seriös dialog så måste du sluta att dela upp välden i “good guys” och “bad guys”. Det finns ingen upphovsrättsmaffia. Lika lite som det finns en fildelningsmaffia. Eller är det ett språkbruk som du uppmuntrar t.ex. IFPI att använda? Du föregår ju med gott exempel!

    Ingen bra dialog börjar med att man kastar skit på varandra. Den dagen ni piratpartister lugnat ned er och slutar använda så enormt nedvärderande språkbruk mot alla som inte tycker som ni, så kommer folk kanske till och med lyssna på er! För det är väl det ni vill?

    1. Anna Troberg

      February 18, 2010, 17:28:11

      Hej Emanuel!
      Skillnaden är att jag har den lila flaggan högt i topp. De som läser mina texter vet vilken utgångspunkt jag har. Jag hymlar inte.

  8. Pappy

    February 18, 2010, 18:29:44

    Emanuel:
    Maffia stämmer väl rätt bra.
    1. De hotar medborgare.
    2. De har betald polis som sköter deras ärenden (t.ex. mutkolven Keyser).
    3. De har domare i sin ficka/organisation (flera, bla Norström).
    4. Om du inte betalar deras ockeravgifter så råkar du illa ut (inte nerbränt hus, men istället laglig/finansiell ruin).
    5. Wiki: Mutor, hot och infiltration av samhällsapparaten och särskilt rättsväsendet är åtgärder som syftar till att maffian ska få arbeta så ostört som möjligt.
    6. Wiki: De eftersträvar alltså ett starkt inflytande över politik, myndigheter och den finansiella kapital- och penningmarknaden. Detta är i sig inte sådant som definieras som organiserad brottslighet utan kan lika gärna klassificeras som lobbying, men maffian gör det för att underlätta sin ekonomiska brottslighet och övriga kriminella verksamhet.

    Maffia är ett mycket bra ord som beskriver dem.

  9. Ludophile

    February 19, 2010, 00:46:25

    En liten petimäteranmärkning: The end is NIGH. Neigh = gnägg.

  10. Björn Persson

    February 19, 2010, 19:25:55

    So that is the way the world ends! Not with a bang, or even a whimper, but a neigh! 😉

  11. Manen

    February 20, 2010, 03:13:36

    ..sida vid sida, tillsammans stryker dom fram, Staten och Kapitalet, två vargar fromma som lamm….

    ffffffffffffffffffffffffffffffffffffff~



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *