Pages

Categories

Search

 

Dagens Netopia: Oss hyrda pennor emellan

by
February 19, 2010
Kulturpolitk, Politik, Upphovsrätt
No Comment

I går skrev Per Strömbäck att lobbyister också har rätt att tycka. Och jag svarade att det har de självklart, men att vi andra har rätt att veta att de får betalt att tycka som de gör och därför ta deras åsikter med en nypa salt.

I dag funderar Strömbäck vidare på frågan och konstaterar att hans Netopia inte är ett branschorgan och att de åsikter han uttrycker på Netopia och tex i den artikel han skrev på DN Debatt framför allt är hans egna. Det där är intressant. Jag tror att han talar sanning när han säger att de åsikter han för fram är hans egna. Men han verkar inte inse att det i sig inte förstärker hans trovärdighet som oberoende. Det må vara hans personliga åsikter, men han får också betalt för att sprida dem.

Jag har faktiskt samma problem som Strömbäck. Jag är vice partiledare för Piratpartiet. Det betyder att alla åsikter jag förmedlar kommer att dömas och eventuellt falla tillbaka på Piratpartiet. Det är ett stort ansvar, men jag kan ju inte låtsas som om det inte fanns. Jag uttrycker naturligtvis också mina personliga åsikter här på bloggen och i debattartiklar, men jag är fullt medveten om att de i kraft av den position jag just nu råkar ha, också oundvikligen blir Piratpartiets i allmänhetens ögon. I normala fall är det inget problem, eftersom jag och Piratpartiet delar åsikter, men om jag helt plötsligt skulle få för mig att tycka att fildelare ska väckas av poliser i ottan, så skulle jag ju få lite problem. Jag befarar att Per Strömbäck också skulle få en del problem om han helt plötsligt skrev en debattartikel om att piratrörelsen nog faktiskt är det bästa sedan skivat bröd.

När Strömbäck hävdar att Netopia “inte är ett branschorgan”, så känns det helt enkelt inte trovärdigt. Skulle han tro på mig om jag påstod att min blogg inte var ett organ för Piratpartiet? Jag tror inte det.

Så hur löser man den här problematiken? Jag tror inte att man gör det. Det är nog bara att acceptera att så länge man i kraft av sin ställning är en representant för en organisation, ett företag, ett parti, så är det i princip omöjligt att ha privata åsikter. Eller rättare sagt, man kan ha massor av privata åsikter, men man kan aldrig förvänta sig att de ska betraktas som privata. Man kan inte heller förvänta sig att någon annan ska bena ut vad som är en privat åsikt och vad som inte är det.

Och ja, det ÄR frustrerande. Der ÄR irriterande. Det ÄR förnedrande att, till exempel, få en handflata i bröstet och bli bortknuffad när man säger hej bara för att man tillhör “fel” lag. (Trust me, upphovsrättsindustrins höjdare gör ibland så.) Men, det är de här spelreglerna som gäller.

Jag tror på att försöka vara öppen och trevlig, även mot meningsmotståndare. Därför är det alldeles extra viktigt att vi hyrda pennor alltid spelar med fullkomligt öppna kort och inte tror att vi kan ha privata åsikter i offentlighetens ljus. Att försöka ha en konstruktiv diskussion med någon som försöker mörka sina lojaliteter är som att spela poker med någon som har märkt korten.

Det kan låta tungt och hårt, men vi har ju alla ett val. Ingen tvingar oss att vara officiella representanter för något som är större än oss själva. Det går att kliva av, men jag antar att tröskeln för det är extra hög om det är extremt lukrativt att behålla sin åsikt. Med tanke på att mitt politiska engagemang försämrat min privatekonomi tämligen drastiskt, så har jag dock ingen personlig erfarenhet av de där höga trösklarna än. 😉

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


no Responses

  1. ulf_pirat

    February 19, 2010, 11:25:56

    “de åsikter han uttrycker på Netopia och tex i den artikel han skrev på DN Debatt framför allt är hans egna.”

    Ja men om han hade haft andra åsikter hade han inte fått jobbet. Det är likadant med den vanliga papperspressen. Alla är fria men någon anställer.

  2. WysiWyg

    February 19, 2010, 13:33:55

    Detta är en sak som internet är bra på, eftersom det är löjligt enkelt för dig, eller Per, att börja en ny anonym blogg där ni kan ventilera åsikter som inte passar sig att ni gör offentligt. Om ni skulle vilja.

    T.ex. har jag funderat på munkaveln som knugen har, och hur fantastiskt internet måste vara för honom. Om han nu när en önskan att uttrycka en åsikt utan att riskera att förlora jobbet för det.

  3. Ahruman

    February 19, 2010, 13:35:39

    “Det här får jag betalt för att säga. Men det gör inget. Jag använder ju Kockens kryddor ändå.” :-)

  4. Uno Hansson

    February 19, 2010, 13:56:17

    Vadå! jag förstår inte riktigt, riktigt i alla fall! Han kan ha en privat åsikt tillsvidare, men med bättre insikt så kan han ju ändra åsikt. Om hans privata åskikt anammas och tillämpas av många andra, så kan den ju hur ärlig och hur privat som den än är leda till helt onödiga hinder för för andras välbefinnande, utan att behöva leda till någon verklig fördel för någon enda!

    Om blind leder blind så faller ju båda i gropen förr eller senare!
    .-= Uno Hansson´s last blog ..Varifrån skall jobben komma? =-.

  5. Dennis Nilsson

    February 19, 2010, 14:16:46

    “Det går att kliva av, men jag antar att tröskeln för det är extra hög om det är extremt lukrativt att behålla sin åsikt.”

    Det var huvudet på spiken. Man biter inte den hand som föder en.

    Dock, kommer “makten och härligheten” förr eller senare, när du kommer i den positionen, att berusa och korrumpera även ditt omdöme.
    Ingen av oss människor klarar oss i från det. Det är bara att läsa i närmaste histioriebok.

    Därför bör Piratpartiet driva frågan om att reformera Riksdagen.

    Förslagsvis genom att begränsa tiden man kan vara riksdagsledamot till exempel till max två mandatperioder. Och inte som idag sitta där på livstid. Reformeringen av riksdagsarbetet öppnar vägen också för att fler medborgare kan ägna en tid av sitt liv i riksdagen, och få inblick och påverka politiken. På det sättet förankras dmokratins grundfundament djupt i folksjälen.
    .-= Dennis Nilsson´s last blog ..Acamp Jovem 2010 =-.



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *