Pages

Categories

Search

 

Sommarföljetong 5: Prebentid, ett fenomen som får relativitetsteorin att blekna

(Detta är den femte delen av sommarföljetongen “Chefer så in i helvetet”. Blurb finns här.)

Fredag den 28 april 2006
Det har fallit på min olyckliga lott att organisera Prebens Stockholmsbesök med allt vad det innebär av att ordna hotell, boka möten och restauranger etc. Det är ett jobb som jag normalt försöker undvika, eftersom det är ett av de mest otacksamma inslagen i vår verksamhet. Dessutom är jag dålig på det. Därför har Lotta gjort det de senaste två gångerna. Nu har hon gått till det lyckliga landet bortom Preben, det vill säga fått sparken. Det innebär i praktiken att jag inte har något annat val än att göra det själv. Jag har inte hjärta att lägga över det på någon av de nya och än mindre på en praktikant. De skulle kunna få men för livet. Dessutom anser Preben att det är ett hedersuppdrag som bör göras av varje lands lokala chef. Hedersuppdrag? Verkligen inte! Det är ett straff.

Att boka möten åt Preben är som att planera en utflykt för lekisbarn. Man måste ta varje detalj i beaktande. Det finns fyra regler som alltid gäller vid planerandet. Dessa delade Lotta snällt med sig av till mig idag över en lunch. Egentligen får vi som fortfarande är kvar inte socialisera oss med De Där Idioterna, det vill säga de som Preben gjort sig av med, än mindre får vi bjuda dem på lunch på Prebens bekostnad, men eftersom det oftast är trevliga personer träffas vi naturligtvis i alla fall och då gärna på Prebens bekostnad. Enligt Lotta bör följande saker noga övervägas för att få ett så väl fungerande schema som möjligt:

1. När man bokat alla möten, middagar och annat, måste man tidsmanipulera den version av programmet som man ger till Preben. Det räcker inte att bara skriva 9:30 och 11:30 istället för 10:00 och 12:00 för att Preben ska komma i tid. Man måste under dagen successivt öka avståndet mellan den tid man ger Preben och den verkliga bestämda tidpunkten. Om man inte gör det kommer Preben för sent. Man börjar med en halvtimmes förskjutning på morgonen, är uppe i en timme vid lunch och när det är dags för middag på kvällen är det så mycket som två timmars förskjutning.

2. Boka aldrig två viktiga möten efter varandra. Trots den invecklade tidsplaneringen kommer Preben oundvikligen att ställa in minst ett möte om dagen för att han blir för sen, inte vill träffa ”den där idioten” som för en vecka sedan var ”en driftig visionär” och så vidare. Naturligtvis är det inte Preben själv som ringer och avbokar sina möten. Han kräver att den lokala chefen gör det så att han själv inte ska bli stämplad som arrogant.

3. Boka alltid rum på minst två hotell. Preben är aldrig nöjd. Att han tyckte om ett hotell sist han var på besök är ingen garanti för att det på några månader inte ska ha gått från att vara ”fantastiskt” till ”det värsta hotellet jag någonsin bott på”.

4. Boka alltid bord på minst två olika restauranger av samma anledning som hotellen.

Var sedan beredd på att Preben måste gå på toaletten, dricka en akutkopp kaffe (trots att någon redan sitter och väntar på honom), röka en av sina hemrullade cigaretter på en för detta ändamål icke avsedd plats (”Sverige är en jävla diktatur för att man inte får röka precis var man vill!”), eller som senast han var här: akutshoppa en ny vit skjorta för att den andra identiskt lika vita skjortan han hade med sig var ”så jävla tråkig”.

Man måste också vara väl medveten om att Preben fram på eftermiddagen blir lite trött och kinkig, vilket oftast varar tills han får sätta sig ner och äta en svindyr middag och dricka lika svindyrt vin som han egentligen inte förstår sig på. När han sedan druckit ett par glas blir han genast på bättre humör och förvandlas till en urcharmig Duracell-kanin som kan hålla igång hela natten och kräver att alla andra också ska göra det. Någon tanke på att vi faktiskt har ett jobb att sköta trots att han är i stan har han inte. Man skulle kunna tro att en man över femtio inte skulle behöva daddas, men Lotta som hunnit få ett tvillingpar sedan hon slutade säger att hon mycket hellre tillbringar en vecka helt själv med sina tre månader gamla pojkar än en enda dag med Preben.

(Sommarföljetongen fortsätter i morgon. Denna gång med ond, bråd helgdöd.)


Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


no Responses



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *