Pages

Categories

Search

 

Väljarna förtjänar handling, inte fluff fluff

by
June 29, 2010
Integritet, Politik
No Comment

I förra veckan skrev jag en debattartikel och skickade in den som svar på Lena Eks (C) och Johan Linanders (C) debattartikel om Datalagringsdirektivet. Eftersom Aftonbladet inte tog in den, så har jag tänkt posta den här på bloggen, men det har hänt så mycket annat att jag glömt bort det. Men när jag av en händelse läste om en två år gammal debattartikel om fildelning underskriven av tretton moderater, så blev jag påmind.

Även om jag verkligen tror på alla dessa politikers goda föresatser när de säger att Datalagringsdirektivet är dåligt och att fildelning bör vara lagligt för privat bruk, så blir jag ändå lite trött. Det uppstår nämligen ett problem när de går ut i media och säger saker i egenskap av företrädare för sina partier, samtidigt som deras partier inte alls håller med dem. Allt det fina de säger förvandlas i ett slag till luft och fluff fluff. Jag tycker att väljarna är värda mer än tomma ord. De förtjänar handling.

Den där gamla debattartikeln om fildelning talar sitt tydliga språk. Har moderaternas syn på fildelning förbättrats på de två år som gått sedan den skrevs? Jag skulle ha varit glad om jag hade kunnat besvara den frågan med “inte alls”, även om det vore illa nog. Men verkligheten är mycket värre än så. Moderaterna har skärpt sin syn på fildelning betänkligt. Beatrice Ask skyr inga medel. Man låter privata bolag leka polis. Fildelare är fair game året runt. Finns det något som tyder på att de två centerpartisternas fina föresatser om Datalagringsdirektivet kommer att ge bättre resultat? Tyvärr är svaret nej. Höstens val är fullt med fallgropar och risken att kasta bort sin röst är större än någonsin. Om man bryr sig om integritet, kultur och kunskap, så finns det bara en enda säker röst och det är en röst på Piratpartiet.

Och without further ado kommer här den debattartikel som var tänkt för Aftonbladet:

Väljarna förtjänar handling, inte fluff fluff

Den skriftliga förklaringen ”Smile29” fick i förra veckan tillräckligt många underskrifter i Europaparlamentet för att antas. Det innebär att parlamentet skickar en stark signal till kommissionen om att man vill inkludera sökmotorsökningar i datalagringsdirektivet. Det betyder, i klarspråk, att det finns en överhängande risk att dina och mina googlesökningar inom en snar framtid kan komma att lagras och användas emot oss. Detta är naturligtvis något som Piratpartiet vänder sig starkt emot, då det är ett kraftigt övertramp mot medborgarnas personliga integritet.

På EU-nivå har Piratpartiets eu-parlamentariker, Christian Engström, och Lena Ek (c), arbetat hårt tillsammans för att stoppa Smile29. Nu skriver Ek tillsammans med den centerpartistiske riksdagsledamoten, Johan Linander, en debattartikel där man går ut och officiellt tar upp kampen mot datalagringsdirektivet och dess implementering i Sverige.

Eks och Linanders debattartikel skulle ha ingivit en mycket hopp om det inte vore för ett besvärande faktum som de valt att utelämna bland debattartikelns löften om att arbeta mot datalagringsdirektivet. Centerpartiets högsta beslutande organ, dess stämma, har slagit fast att man vill införa datalagringsdirektivet. Visserligen med vissa mindre förändringar, men dock.

Detta besvärande faktum innebär att Eks och Linanders utspel väger lätt och på intet vis kommer att garantera eventuella centerväljare ett stoppat datalagringsdirektiv. Man kan tvärtom utgå från att eventuella integritetstörstande röster på centerpartiet återigen kommer att bli byggstenar i det övervakningssamhälle som håller på att byggas.

Detta är inget nytt. Vi minns alla hur centerledningen agerade inför voteringen om FRA-lagen. Man körde rakt över sina gräsrötter. Man växlade upp och körde vidare över de riksdagsledamöter som inte rättade in sig i leden. Det finns ingenting som talar för att de kommer att handla annorlunda den här gången.

Jag betvivlar inte Eks och Linanders engagemang i frågan, men med tanke på omständigheterna är deras utspel som osten i en råttfälla. Den ser ut att vara en riktig läckerbit, men om man inte passar sig fastnar man i fällan. Man ser sin chans att locka tillbaka en del av de väljare ledningen körde över i slaget om FRA, men man har inget nytt att erbjuda dem.

Ek och Linander tar i sin debattartikel upp flera möjliga vägar för Sverige kan undvika att införa det integritetskränkande datalagringsdirektivet. Dessvärre tycks de vara hemmablinda för sin egen plattforms oförmåga att leda Sverige in på någon av dessa vägar. Det spelar ingen roll hur många dörrar som står öppna om man saknar viljan att kliva genom någon av dem. Centerpartiets stämma har gjort klart att partiet saknar viljan att stoppa datalagringsdirektivet och därmed kommer man att stå och stampa på tröskeln vad Ek och Linander än säger i välformulerade debattartiklar.

Camilla Lindberg (fp) och Mathias Sundin (fp) drog i mars igång nejtilldatalagring.se. Där erbjuder de riksdagskandidater möjligheten att skriva på ett ”väljarkontrakt” där man lovar väljarna att rösta mot datalagringsdirektivets införande i Sverige. Linander lyser i skrivande stund fortfarande med sin frånvaro. Det gör de flesta riksdagskandidaterna från riksdagspartierna också. Tillsammans har alla riksdagspartierna bara lyckats skrapa ihop fjorton riksdagskandidater som är beredda att sätta sitt namn under ett löfte att rösta nej till datalagringsdirektivet. Piratpartiet har ensamt lyckats få ihop mer än fem gånger så många underskrivna kontrakt från sina riksdagskandidater. Sjuttiotre stycken.

Trots enskilda politiker med goda föresatser i samtliga riksdagspartier, så talar siffrorna sitt tydliga språk. Om man som medborgare vill kunna googla ifred, om man inte vill att ens position ska lagras via mobilen eller att ens samtal ska registreras, så är alla röster utom en röst på Piratpartiet bortkastade. Piratpartiet är det enda parti som tar medborgarnas integritet på allvar.


Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


no Responses

  1. Hans J

    June 29, 2010, 19:55:59

    Företrädare för de befintliga riksdagspartierna är

    SKRÄCKSLAGNA !

    de hade nämligen föreställt sig att deras mandat i riksdagen skulle gälla för evigt. De förstod inte att de REPRESENTERADE medborgarna i det här landet.

    De förstod inte att de kunde ersättas om de misskötte sig. Det är hög tid att utkräva ansvar för misskötseln som de presterat!

    De försöker med tricket att vi kan välja det andra blocket men vi vet vilka som står för integritet på riktigt!

    Då finns bara ett alternativ och även för den som inte är helt övertygad så skadar det inte med en blåslampa där bak på de gamla trötta “kämparna”.

  2. Linda

    June 29, 2010, 20:02:39

    F-n va bra du skriver Anna och artikeln i Svenskan var underbar!!

  3. Malingo

    June 29, 2010, 20:13:56

    Bra skrivet.
    Satte ord på en hel del av mina liknande tankar, som jag fick när jag läste debattartikeln.

  4. Markus "LAKE" Berglund

    June 29, 2010, 22:51:58

    Bra skriven, du bör dock fundera på om ord som “fluff, fluff” är så värst “vassa” i en rubrik. Kanske funkar bättre att använda “fagra ord” eller liknande istället?

    1. Anna Troberg

      June 29, 2010, 23:01:09

      Hej Lake! Jag skrev inte fluff fluff i rubriken när jag skickade den till Aftonbladet. Sådant lämpar sig bäst för bloggen. Olika medium olika språk.:-)

  5. Markus "LAKE" Berglund

    June 29, 2010, 23:11:29

    Då har jag inga invändningar mer utan ska bara ta den vackert, men sylvasst formulerade center-kritiken och hålla tyst.

    :-)

  6. smen

    June 30, 2010, 02:05:21

    Jag kommer att tänka på en historia som min far brukade berätta. Tror den stammar från ett annat tidevarv, då politikerna ville styra i detalj, nämligen 70-talet.

    Det lär då ha hänt att en politiker upptäckte sin vurm för bilbyggande. Glad i hågen spenderade han helgerna med att pula med sin skapelse, och när den stora dagen att registreringsbesiktiga kom, slogs politikern av att regelverket krävde att han skulle krocktesta sin skapelse, för att få den godkänd.
    Historien fortsatte med att politikern fick lagen avskaffad, då det är befängt att en politiker ska behöva krocktesta sitt hobbybygge. Sånt duger kanske åt vanligt folk, men inte åt politiker :)

    Hurvida historien är sann vet jag inte, men, den pekar på något vi måste bli bättre på. Vi måste informera politikerna om att lagarna de stiftar kommer at gälla dem med. Visa mig en politiker med rent mjöl i påsen.



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *