Pages

Categories

Search

 

Jakten på fildelare är ett hot både mot integritet och kultur

by
September 12, 2010
Integritet, Kulturpolitk, Politik, Upphovsrätt
3 Comments

Det verkar råda lite valstress på debattredaktionerna runt om i landet. I vanliga fall är de oftast noggranna med att meddela om något kommer med eller ej, när något ska publiceras etc. Men nu har jag två gånger på kort tid råkat ut för att jag fått ja på en artikel för att sedan, utan vidare upplysning, aldrig se den dyka upp någonstans.

Sådant är ju lite trist, men bloggen finns ju alltid. Därför kommer här en av de där artiklarna som skulle publicerats, men som aldrig dök upp. Jag skrev den i samband med fildelningsrazziorna i förra veckan.

Jakten på fildelare är ett hot både mot integritet och kultur

Polisen har gjort samordnade tillslag i fjorton europeiska länder. Den svenska polisen drog sitt strå till stacken genom att göra hela sju olika tillslag på olika platser i Sverige. Man har bland annat stormat in och vänt upp och ner på människors hem. Man har beslagtagit datorer och med dem säkerligen semesterfoton, mejlkonversationer och privata filer. När sådan information beslagtas kan man inte förvänta sig att få den tillbaka. Någonsin. Den ”förverkas”. När datorerna lyfts ut, försvinner familjeminnena med dem.

Integritetskränkningen går inte att ta miste på, men det kan finnas tillfällen när den trots allt är befogad. Mycket allvarliga brott kan kräva kraftfulla åtgärder för att kunna lösas. Så, vad var det då för allvarligt brott som fått fjorton länders poliskårer att marschera i takt med sällan skådad precision? Mord? Kidnappning? Rån? Drogsmuggling? Trafficking? Otroligt nog inte. Det hemska brott som begåtts är kulturdelning.

Trots att oberoende undersökningar visar att fildelning inte skadar kulturen, utan tvärtom kan ha en mycket positiv effekt, så väljer man från politiskt håll att betrakta fildelning som tung kriminalitet av det slag som listades här ovan. Piratpartiet anser att det är orimligt.

Människor har i alla tider delat kultur mellan sig. Kulturen berikar människor, men lika viktigt är att själva kulturen berikas av att delas och spridas. I och med den nya tekniken har kulturlandskapet blivit frodigare än någonsin. Smal kultur kan hitta sin publik, den likriktade bestsellerismen motverkas och den kulturella bredden uppmuntras.

Den nya tekniken erbjuder även många nya sätt att generera inkomst för de som arbetar med kultur. Men, som med alla nya företeelser, måste man utforska möjligheterna för att de ska börja bära frukt. Det hjälper inte att klamra sig fast i gamla affärsmodeller. Ändå har upphovsrättsindustrin visat ett förvånande ointresse för den nya teknikens möjligheter och istället stirrat sig blind på hur det var förr.

Därför anser Piratpartiet att det är viktigt att med politiska medel uppmuntra både enskilda kreatörer och upphovsrättsindustrin i stort att lämna det gamla och istället utforska nya modeller. Dessvärre ser vi hur de andra partierna valt att på medborgarnas integritets bekostnad hålla upphovsrättsindustrin under armarna medan den envist står och stampar i det förgångna.

Inför valet 2006 lovade Fredrik Reinfeldt att man inte skulle jaga en hel ungdomsgeneration. Det löftet glömde han snart. I april 2009 kom IPRED-lagen. Den gav privata bolag mer långtgående befogenheter än det svenska polisväsendet. Lagen drevs igenom av alliansen, men stöddes av Socialdemokraterna. Den 17 april samma år dömdes The Pirate Bay till mångmiljonböter och fängelsestraff. Istället för att hålla sitt löfte om att inte jaga en hel ungdomsgeneration deklarerade man med all önskvärd tydlighet att det var fritt fram att skjuta skarpt mot fildelare.

Alliansen har redan bevisat att man inte är att lita på i fildelningsfrågan, men hur ser det ut i det rödgröna samarbetet? Socialdemokraterna stödde IPRED. Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i sina politiska program att de, precis som Piratpartiet, stödjer tanken på fri fildelning för privat bruk. Men i den rödgröna kulturpolitiska överenskommelsen som presenterades i Almedalen lyser fildelningsfrågan med sin frånvaro. Det betyder att man i praktiken inte kommer att lyfta frågan.

Varken alliansen eller de rödgröna kommer att verka för fri fildelning för privat bruk. Inget av blocken kommer att arbeta för att skydda dem som kommer i vägen för upphovsrättsindustrins vilda framfart mot fildelare.

Piratpartiet är det enda partiet som inte bara pratar om fri fildelning för privat bruk, utan som faktiskt också arbetar för det i praktiken. Piratpartiet är det enda partiet som står upp för enskilda medborgares integritet och rätt att dela kultur, utan att riskera att kränkas av storbolag och rättsväsende. Våra barn och ungdomar ska inte behandlas som tungt kriminella för att de vill dela sitt kulturintresse med andra. Med Piratpartiet i riksdagen får både integriteten och kulturen en sportslig chans.

Anna Troberg
Vice partiledare Piratpartiet


Flattr this

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


3 Responses

  1. Alex

    September 12, 2010, 15:29:09

    Säger bara, TACK!



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *