Pages

Categories

Search

 

Äh, va fan… Nu tar jag debatten

by
August 7, 2011
Integritet, Politik
No Comment

Som jag skrev i går så har jag haft en twitterkonversation med Mats Dagerlind, eller @demofon, som han kallar sig på twitter. Jag lade märke till Dagerlind första gången när han skrev om sin syn på den könsneutrala äktenskapslagen på Newsmill. Då avfärdade jag honom som ett inskränkt troll och beslutade mig från att tiga ihjäl honom. Jag tror att det var fel av mig. Jag tror att det hade varit bättre om jag försökt föra ett vettigt samtal med honom.

Mycket vatten har flutit under broarna. Jag har blivit partiledare för Piratpartiet och jag ser att Dagerlind skriver för Politiskt Inkorrekt. Man kan lugnt säga att vi befinner oss på väldigt olika punkter i det politiska spektrumet, men vi är fortfarande människor båda två och därför anser jag fortfarande att jag gjorde fel som avfärdade honom som ett troll som jag gjorde bäst i att försöka tiga ihjäl. Därför är jag glad över att vi nu inlett ett litet twittersamtal som har hållit en ganska trevlig nivå även om vi bara tycks vara eniga om att vi inte är eniga om något annat.

Så länge samtalet håller en schyst och trevlig nivå och inte drar iväg till gud vet var, så tycker jag att det är värt att ta debatten med alla. Jag tror inte längre på att låsa folk ute ur det politiska samtalet. Jag tror att alla i längden förlorar på det. Alla måste få vara med om vi ska undvika exploderande tryckkokare.

Dagerlind har bloggat om sin inställning till Pride och hbt-frågor. Jag har bloggat (1, 2, 3, 4) och skrivit en debattartikel om min. Jag tror att Dagerlind håller med mig om jag säger att dagens understatement är att vi inte är eniga i frågan.

Med det sagt, så har Dagerlind ställt en del frågor till mig på twitter som jag tycker förtjänar lite längre svar än de 140 tecken jag kunnat ge honom på twitter. Så det tänker jag göra.

Jag lackade ur på Marcus Birro när han ondgjorde sig över Pride och som vanligt kom fram till att det nog var mest synd om honom trots allt. Därför svarade jag honom i en ångerfull liten bloggpost på bortabloggen. Dagerlind uppmärksammade det och ställde bland annat följande två frågor till mig på twitter:

@annatroberg men att stockholm pride överlevt sig själv medan resten av Sverige skulle behöva en dos är väl en rätt relevant synpunkt?

Och:

@annatroberg även den att det är mer inne och acceptabelt att vara gay än att vara kristen

Visst kan det vara så att Pride riskerar att överleva sig själv. Jag tror att den risken finns med alla större evenemang, vare sig det är Hultsfredsfestivalen, Vattenfestivalen eller Pride. Jag är inte heller säker på om årets praktiska lösning för Pride var den bästa, men med det sagt, så tror jag att Pride behövs ett tag till.

Trots att Sverige är ett av världens bästa länder vad det gäller hbt-frågor, så behandlar vi inte alla människor lika. Många hbt-ungdomar mår väldigt dåligt för att lagen halkar efter och för att andra människor har åsikter om hur de bör vara. Det finns för få positiva förebilder i skolan, i hockeyklubben eller i rollspelsklubben. Varje år när det är Pride fylls tidningarna med förebilder och artiklar som uppmärksammar hbt-personers verklighet. Det hjälper hbt-ungdomar runt om i landet. En del kan dessutom ta sig till Stockholm och gå på intressanta seminarium som för en gångs skull handlar om deras liv. Där och i Pride park kan de dessutom träffa andra som är som dem. Det betyder mycket.

Huruvida det är mest accepterat att vara gay eller kristen tycker jag är fullkomligt ointressant. Det är ingen tävling. Det ena behöver inte utesluta det andra. Var och en ska få ha sitt. I just det här fallet är det ju också så att det finns massor av hbt-personer som är kristna. Dessutom finns Svenska kyrkan alltid på plats i Pride Park. I år fanns till och med Kristdemokraterna representerade, vilket var roligt.

Dagerlind twittrade sedan:

@annatroberg då skulle vi behöva ett SD-pride i så fall – Sverige nya paria och diskriminerade minoritet med fribrev att hata #svpol

Jag har inga som helst problem med att SD träffas för kongresser, demonstrationer eller festivaler. Jag tror på åsiktsfrihet, yttrandefrihet och mötesfrihet. Att jag står långt ifrån SD:s politiska åsikter rubbar inte min tro på att dessa grundläggande demokratiska principer även måste omfatta SD. I en demokrati kan vi inte välja och vraka vem som ska få tycka vad hur och var, för då är vi inte längre en demokrati. Det är allt eller inget. På grund av detta kan jag också säga att jag inte gillar när man försöker störa andras demonstrationer. Det är lika illa om någon som försöker sabotera SD:s demonstrationer som när man försöker störa Pride-paraden. Alla ska ha samma rättigheter.

Med det sagt, så har alla också samma skyldigheter. Man får till exempel inte ägna sig åt hot och våld inom ramen för ovan nämnda rättigheter och det tror jag att vi kan enas om är en bra avvägning. Meningsskiljaktigheter ska lösas med schysta medel.

Samtalet mellan mig och Dagerlind rullade vidare och hamnade så småningom i den aktuella debatten om privatliv och offentlighet. Den har ju varit på tapeten eftersom Pride i år befann sig mitt i Stockholms värsta turiststråk och dessutom var gratis. Det innebar att många hbt-personer kände sig undanskuffade av tyska turister på hbt-safari.

Dagerlind tycker, om jag tolkat honom rätt, att om man vill gå på Pride så får man stå ut med att omvärlden stirrar på en.

@annatroberg @oniklasg men när man “öppnat” #sthlmpride måste man väl räkna med att ovant folk stirrar, att det blir lite “hbt-safari”

@annatroberg jo, men om man öppnar pride för alla så får de som “spökar ut sig” värst väl ändå räkna med att nyfiket “vanligt folk” stirrar

@annatroberg på den tiden jag var biker med hells angels-stuk så stirrade folk också

@annatroberg och på 70-talet när jag var hippie med hår till midjan och fransar så stirrade folk också

@annatroberg idag när jag säger att jag röstar på SD så stirrar folk också. Jag tycker man får ta stirrande med en klackspark

@annatroberg att stirra i det offentliga rummet måste få vara ok Att trakassera – verbalt eller fysiskt – är inte ok, enligt min filosofi.

Två saker är viktiga här. Man kan naturligtvis inte förbjuda människor att stirra, men jag tycker nog att lite allmänt hyfs borde avhålla folk från att göra det. Det är otrevligt att bli stirrad på oavsett hur den som stirrar väljer att rättfärdiga sitt stirrande. Det är helt enkelt inte speciellt trevligt.

Sedan ska man komma ihåg att man föds till hbt-person. Det är inget man väljer att vara för att vara lite speciell och väcka uppmärksamhet. Det är något man bara är. En hel del hbt-personer har dessutom tråkiga erfarenheter av fördomar i bagaget. Blickarna träffar kärnan av det man är och petar bort sårskorpan på gamla minnen man kanske helst vill glömma. Det är inte samma sak som om någon stirrar på en för att de tycker att man har en kul tröja på sig eller säger att man röstar på SD eller Piratpartiet eller F! eller något annat parti. Det går djupare. Jag tror att många inte tänker på det och antagligen skulle agera lite annorlunda om de gjorde det. Jag tror inte att folk är okänsliga med vilje. Jag tror att de bara inte tänker det där extra steget.

Vad det gäller de som “spökar ut sig”. Well, jag kan konstatera att det var betydligt färre av dem i årets Pride Park och jag har en svag aning om att det berodde just på att de inte kände sig bekväma att vara sig själva med så många turister på hbt-safari i faggorna. Jag tycker det är tråkigt. Pride blev en smula fattigare på grund av det.

Personligen bryr jag mig inte om stirrarna. Har de inget roligare att stirra på än en gammal flata så har de tråkigare liv än vad jag har. Jag tar dem med en klackspark. När jag var tjugo hade jag velat göra det, men jag vet att jag inte hade kunnat.

Jag funderade en hel del på Dagerlinds twitter om det där, men när den här tweeten kom tror jag att jag fick en liten glimt av förståelse:

@annatroberg subkulturellt beteende pga storstadsalienation bygger på att väcka uppseende, att bli stirrad på, annars har man misslyckats

Jag svarade honom:

@Demofon Jag ägnar mig inte åt “subkulturellt beteende pga storstadsalienation” i syfte att “väcka uppseende”. Jag älskar min flickvän.

För det är ju kärlek och vardagsliv det handlar om. Inte sjutton ägnar jag mig åt “subkulturellt beteende pga storstadsalienation” för att “väcka uppseende, att bli stirrad på” när jag och min flickvän sitter i soffan med plockmat och tittar på teve och har fredagsmys. Inte heller när vi köper soffa ihop på IKEA, eller handlar mjölk på ICA, eller när vi går på Pride med våra vänner.

Någonstans tror jag att Dagerlind och andra plockat upp en lite skev bild av hur hbt-personer är. Det kan vara så att de tittat på Pride-paraden och tänkt: “Shock horror! Tänk att jobba med någon som klär sig sådär på jobbet!” Men det är ungefär som om jag skulle tro att alla helylleheteros satte på sig kräftmössor och haklappar varje dag innan de far till jobbet för att mina grannar har det på sig en dag varje år. Pride är Pride. Det är inte måndag morgon på väg till jobbet. Fjädrar, glitter och gummi och paljetter är inte vardagsklädsel för någon jag känner. Inte ens för det två meter långa blonda bombnedslaget som heter Natasha och fortfarande jobbar kvar på samma bank som när hon hette Michael. Det är proper kontorsoutfit som gäller där med.

Nu tycker jag personligen att världen skulle vara mycket roligare om folk inte var så tråkiga måndag till fredag, men om man känner sig lite brydd kan det kanske kännas betryggande att veta att det är så. Även de mest flamboyanta hbt-personerna är precis lika tråkiga som alla andra större delen av året.

Dagerlind frågade vidare:

@annatroberg rätten att vara anonym verkar vara temat för PP och din artikel – men HBT verkar mer handla om rätten att vara offentlig

@annatroberg OK, men fokus verkar ligga mycket på att “komma ut”. Var menar du att HBT handlar om mer integritet/anonymitet/sekretess?

Ja, det kan verka lite märkligt, men det är inte så inkonsekvent som det verkar. Att komma ut är att vara öppen och ärlig för sig själv och andra om vem man är. Ingen mår bra av att inte få vara sig själv. Det handlar om att till exempel slippa ljuga ihop en pojkvän när man har en flickvän, att kunna säga att man varit på IKEA med sin tjej utan att någon tycker att man gnuggar sitt sexliv i ansiktet på dem. Och helt ärligt, om någon tycker det om en så vardaglig upplysning, så är det de som är sexfixerade, inte den som berättar om utflykten till IKEA.

Det faktum att någon berättar att de är en hbt-person är inte en attack mot någon heteronorm. Det är inte en provokation. Det är bara en annan människa som lever sitt liv precis som du gör. För inte skulle väl du kunna hålla din fru hemlig för din familj och dina arbetskamrater? Och hur skulle du känna dig om du tvingades försöka göra det?

Ur piratsynvinkel handlar det om att ingen ska bli registrerad på grund av sin läggning. Ingen ska heller bli outad. Var och en har rätt att själv välja att kliva ur garderoben när den vill och när man gör det har man rätten att bli behandlad precis som alla andra. Integritet och likhet inför lagen.

Och så har jag kommit fram till sista frågan från Dagerlind på temat Pride och hbt-frågor:

@annatroberg Jag kommer bara på en fråga, att slippa berätta att man har HIV enligt smittskyddslagen. Jag hoppas pp INTE driver det kravet

Tvånget att upplysa om hiv-smitta är ju inte enbart en hbt-fråga utan en mer allmän smittskyddsfråga eftersom hiv precis som alla andra virus inte frågar om läggning innan det slår rot. Jag vill att Piratpartiet ska bli det hbt-vänligaste partiet i Sverige. Det är ingen hemlighet. Den här frågan är intressant i sammanhanget, men det är en process och jag kan lika lite som någon annan säga exakt vad Piratpartiets medlemmar kommer att tumma upp eller tumma ner i slutänden.

Frågan kommer dock att vara med i det förslag till hbt-politik som jag kommer att ta fram under året. Min egen, högst personliga, syn på saken är att tvånget att berätta att man är hiv-smittade ger en falsk trygghet som gör mer skada än nytta. Det finns även en del integritetsproblem att ta i beaktande. FN:s organ som hanterar hiv/AIDS-frågor är kritiska till lagstiftningen och anser att man bara ska kriminalisera fall där någon medvetet har gått in för att smitta andra och i mina öron låter det som en rimlig avvägning med minsta möjliga integritetsintrång.

Vill ni följa hela min twitterdiskussion med Dagerlind, så kan ni göra det med hjälp av Bettween.com.

I fortsättningen lovar jag att fatta mig kortare. Sorry, folks. :-p

Anna Troberg

Anna Troberg är verksamhetschef för Wikimedia Sverige och författare, men bland de karaktärsdanande ungdomssynderna kan hon räkna några år som bokförlagschef och ett förflutet som partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!" Åsikterna på bloggen är hennes egna.

Other posts by

Related Post


no Responses

  1. Rickard Olsson

    August 7, 2011, 18:56:56

    När det finns mycket viktigt att säga finns det ingen anledning att försöka fatta sig kort.

  2. Elias.L

    August 7, 2011, 19:05:33

    Många människor mår väldigt dåligt för att lagen halkar efter och för att andra människor har åsikter om hur de bör vara <3

  3. Mats Dagerlind

    August 7, 2011, 19:41:27

    Intressant läsning. Det finns förstås några saker i vad Anna Troberg säger här som jag skulle kunna polemisera mot men det får anstå. Det känns mer angeläget att ge Troberg en eloge för hennes ovanligt ärliga sätt att driva debatt, med respekt för motparten, utan vulgärretorik och utan att felcitera, selektera eller medvetet feltolka motståndarens argument. Och datta trots att vi – som Troberg korrekt förmodar – i många HBT-relaterade frågor i sak står väldigt långt ifrån varandra. Jag tror faktiskt inte jag alltid är fullt lika ärlig själv om jag ska vara ärlig,- eller hur jag ska formulera det.

    Särskilt befriande känns Trobergs debatteknik i skenet av de senaste veckornas bitvis horribelt smutsiga retorik som varit mer regel än undantag mot oss folkhemsnationalister och mångkulturskritiker efter terrorattackerna i Norge.

    Om Troberg hade följt vad jag skrev när FRA-debatten rasade som hårdast tror jag dock hon funnit oss stå varandra väsentligt närmare än vad som nu är fallet när vi möts i HBT-debatten..

    Avslutningsvis tar jg mig friheten att rikta en liten varning till Troberg när hon aviserar att Piratpartiet ska bli Sveriges mest HBT-vänliga parti. Jag kan när jag läser detta inte låta blir att associera till ett annat nytt och nischat parti, Feministiskt Initiativ, som initalt gav intryck av att vara ett brett parti för kvinnor över hela det politiska spektrat men som snabbt kidnappades av militanta feminsiter på vänsterkanten och – inte minst – av de lika militanta HBT-aktivister som Troberg nu förefaller flirta med å sitt partis vägnar,

    I Fi:s fall ledde det snabbt till att Fi förpassades till den politska marginalen. Det vore synd om Piratpartiet skulle gå samma väg som Fi och slarva bort ett viktigt och inom andra partier underrepresenterat poltiiskt område för att börja driva frågor som andra rörelser i samhället utanför de politiska partierna faktiskt redan driver med stor framgång.

    Att Troberg som lesbisk personligen brinner för dessa frågor är begripligt. Frågan som behöver ställas är dock om det är dessa frågor som det stora flertalet partisympatisörer och personer som brinner för integritetsfrågor förväntar sig att partiet ska profilera sig kring och som fått dem att rösta på PP i stället för något annat parti. Jag hyser vissa tvivel därom. Med tanke på PP:s siffror i riksdagsvalet jämfört med EU-parlamentsvalet behöver partiet knappast en image som uppfattas som ännu smalare utan tvärtom en som upplevs som bredare och kan appellera till mannen och kvinnan på gatan för vilka queerteori och andra HBTQ-frågor knappt finns i begreppsvärlden.

    1. Anna Troberg

      August 7, 2011, 20:52:37

      Hej Mats,
      tack för ditt utförliga svar. Du atr upp en intressant sak som man ofta glömmer när debatten går het. Även om man tycker väldigt olika i vissa frågor, så betyder det inte att man tycker lika olika i allt.

      Jag måste erkänna att jag inte minns exakt hur du ställde dig i FRA-frågan. Det var ju bråda och hetsiga tider, men jag litar på ditt ord om att vi kanske inte befann oss så långt ifrån varandra på barrikaderna.

      Jag tror det är viktigt att inte bara leta olikheter, utan även söka likheter i andra människor.

      Så en liten rättelse på slutet där. Jag har sagt att jag vill att Piratpartiet ska bli Svergies hbt-vänligaste parti. Jag kan inte bestämma att det blir så på egen hand. Det bestämmer våra medlemmar genom röstning på medlemsmötet.

      Jag kommer också att ta kontakt med andra organisationer som representerar andra grupper i samhället, tex äldre, invandrare, unga, läkare, etc och undersöka vilka problem i deras vardag, som Piratpartiets politik skulle kunna vara med och underlätta.

      Det är en viktig del i arbetet med att konkretisera Piratpartiets politik. Det handlar alltså inte bara om hbt-frågor, utan är en del av ett betydligt större arbete som i grund och botten går ut på att vara tydligare och ärligare mot våra väljare.

      Det låter fint att prata om att alla är lika mycket värda, men var och en av dem som funderar på att lägga sin röst på oss förtjänar att veta vad det betyder rent konkret för dem. Jag vill inte att vi ska begära av våra väljare att de ska köpa grisen i säcken. De ska veta vad de får för en röst på oss.

      Sedan är det ju så att hbt-frågorna egentligen bara är en riktigt het potatis i två partier och det är i KD och SD. Alla de andra partierna har i varierande grad tagit steg framåt mot en mer uttalad hbt-politik.

  4. Mats Dagerlind

    August 7, 2011, 23:44:37

    Det är ju på många sätt water under the bridges men på skoj postar jag ändå länk till en artikel jag skrev på Newsmill i FRA-frågan:

    http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/13/tolgfors-spelar-terrorismen-i-handerna

    Den är lite tungrodd och akademisk, men om du har tid och lust kan du ju skumma den i varje fall. Jag misstänker som sagt att vi stod/står varandra närmare i den frågan.

    På senare tid har jag väl fallit till föga en aning när det gäller att signalspana efter terrorister. Jag anser att vi borde kunna skapa ett samhälle där sådan spaning inte behövs men då är vi inne på mina mer nationalistiska tankar igen. Tills vidare förefaller viss signalspaning vara nödvändig, men principiellt är jag motståndare till all statlig myndighetsutövning som inte förr eller senare blir föremål för transparens och ansvarsutkrävande. Det är inte förenligt med ett demokratiskt samhälle.

  5. Sviken

    August 8, 2011, 01:31:18

    Med Annas mycket märkliga försök att jaga ut Piratpartiet för all framtid från den politiska scenen, så lägger jag härmed mitt aktiva deltagande i PP på is tills Anna bildat sitt eget HBT parti och samlat alla 400 röstande där. Mitt Gulmedlemskap är avslutat och återupptas när politiken blir sund igen.

    1. Deep Blue

      August 8, 2011, 06:30:50

      Men att vara motståndare mot diskriminering och kränkande behandling är väl något alla människor är med på?

    2. Anna Troberg

      August 8, 2011, 07:28:39

      Hej Sviken,
      det är tråkigt att du känner så och jag hoppas att våra vägar korsas i framtiden.

      Piratpartiets politik har aldrig varit villkorad att gälla bara för vissa grupper. Den har alltid gällt alla. Vi bygger inte en bättre framtid bara för välutbildade svenskar mellan 20-40 i storstadsregioner. Vi bygger en bättre framtid där alla ska känna att de har en plats.

  6. Joakim G.

    August 8, 2011, 08:03:55

    Hallå? Kan du inte försöka fokusera på PP:s kärnfrågor ett tag? Liberaldemokraterna comes to the rescue: http://www.liberaldemokraterna.com/2011/08/07/den-ljusnande-framtid-ar-var/

    Låt FI hårdfokusera på HBTQ så hårdfokuserar vi på nätintegritet.

    1. Anna Troberg

      August 8, 2011, 08:11:02

      Hallå Joakim!
      Piratpartiet har aldrig villkorat sin politik till att bara gälla vissa personer på vissa arenor. Allt hänger ihop. Vi kommer aldrig att få en tillfredställande nätintegritet om det inte finns ett motsvarande integritetstänkande utanför nätet. Vi kan heller aldrig tala om integritet på riktigt om vi gör skillnad på folk och folk. Ska vår version av integritet bara omfatta välutbildade svenskar mellan 20-40 i storstadsområden som alltid är uppkopplade? Det tycker inte jag. Jag tycker att alla ska med på tåget. Annars kan vi lika gärna strunta i alltihop.

      Och, som jag sagt tidigare, varför haka upp sig på hbt-frågan, när jag tydligt deklarerat att detta inte börjar och slutar med hbt-personers rättigheter. Jag kommer att jobba vidare med att se vad Piratpartiets ideologi kan göra för andra grupper också: äldre, invandrare, folk i glesbyggden, etc.

      Det handlar om att vara konkreta och tydliga i vår politik. Jag anser att vi är skyldiga våra potentiella väljare den ärligheten. Kan vi inte vara tydliga och konkreta har vi ingenting något parlament att göra.

  7. Stefan

    August 8, 2011, 11:22:27

    @Anna
    Även om jag tror att jag förstår vad du menar när du säger att piratpartiet ska bli sveriges hbt-vänligaste parti så tror jag att den vinklingen är lite olycklig. Många verkar tolka det som att nu ska bögarna och flatorna kidnappa piratpartiet, nu ska det bli queerteori för hela slanten. Jag tror att det är en bättre ide att säga att piratpartiet är sveriges människo-vänligaste parti, där alla ska få leva sina liv efter sina förutsättningar och efter sitt tycke och smak utan att stat, myndigheter och företag blandar sig i mer än absolut nödvändigt, där människor inte blir instoppade i fack och tvingas att leva efter vissa förutbestämda mönster för att bli accepterade.

    Ett sånt synsätt får automatiskt med sig hbt-personer, invandrare, gamla, studerande, sjuka och alla andra inklusive vita heterosexuella gubbar… Sen måste vi precis som du säger prata med någon form av representativt urval för att få veta hur deras behov kan tillfredsställas av piratpartiets politik. Samtidigt som vi aldrig får glömma bort att vi vänder oss till individer och inte till grupper!

    1. Anna Troberg

      August 8, 2011, 11:36:14

      Hej Stefan!
      Människovänligaste är också för svepande. Vi måste bli specifika och tydliga. Just nu var det aktuellt att lyfta vår politiks betydelse för hbt-personer eftersom Pride pågick. Det kommer att komma andra tillfällen när det kommer att vara lika relevant att säga: “Jag vill att Piratpartiet ska bli Sveriges pensionärsvänligaste parti.” Olika aspekter av vår politik lyfts vid olika tillfällen. Om vi försöker tilltala alla om allt hela tiden kommer det att sluta med att vi egentligen inte sagt något till någon.

      Sedan håller jag med dig om att det är olyckligt att placera folk i fack. Jag hatar att placeras i fack. Dessvärre ser verkligheten ut så att dessa ganska onaturliga fack är det man stiftar lagar efter och bygger allmänna uppfattningar efter. Därför måste man ibland tala om grupper för att nå individer. Det är inte idealiskt, men jag tror inte att det finns någon realistisk väg runt det problemet.

  8. Scary Devil Monastery

    August 8, 2011, 14:35:12

    Jag tror du är litet fel ute, Anna. PP är förmodligen Sveriges redan i särklass mest hbt-vänliga parti. De flesta piratpartister med närvaro på nätet lär sedan lång tid tillbaka ta för givet att den man chattar med på ett forum lika gärna kan vara en femtio-årig man i rosa balklänning som en 17-årig flicka. Och därmed är total könsneutralitet något som rent naturligt växer fram i samvaron på nätet.

    Lägg därtill den allmänna opinionen hos piratpartister angående personlig liberalism så tror jag att det är i högsta grad redundant att lyfta frågan till politiskt aktiv nivå till att börja med.

    Den belysning av ämnet du gjorde i Aftonbladet talar väl för sig själv. Hbt är i dag rent specifikt en icke-fråga i praktiken. Det som gör att sexuell preferens i dag behandlas annorlunda är inte att folk rent moraliskt hatar “flator” och “bögar” – det är helt enkelt samma gamla skåpmat som i alla tider – att en stor proportion av vanliga personer totalt saknar förmågan att empatisera med andras åsikter och preferenser.

    Om en man finner homosexualitet mellan män frånstötande på ett rent personligt plan (vilket många heterosexuella gör) kommer den personen oftare än inte att tillskriva homosexualitet ett lägre värde rent allmänt vilket kommer färga hans åsikter väsentligt.

    Det som ligger hbt i fatet är helt enkelt bristen på allmän tolerans. Man behöver inte tycka om något för att tolerera det. Det är faktiskt fullt möjligt att aktivt ogilla något och ändå tolerera det – att förstå att för en annan person är läget annorlunda.

    Men det är inte lätt för många att acceptera hos andra det de skulle ogilla starkt för egen del.

    Voltaire’s ord om att försvara någons rätt att ha en åsikt in till döden även om den åsikten var honom personligen vederstygglig är fortfarande lika svårbegripliga för många.

    1. Anna Troberg

      August 8, 2011, 15:00:33

      Hej Scary Devil!
      Jag håller inte alls med dig om att det är en redundant fråga att lyfta upp till politisk nivå.

      Det är oerhört svårt att nå ut till människor med politiska budskap som inte är tydliga för dem. Varför ska folk lyssna om de inte känner att budskapet berör dem? Jag tycker att vi har ett ansvar att vara så tydliga vi bara kan. Vi har faktiskt inget att skämmas för. Vi har en fin politisk grund att stå på. Varför hymla med den? Varför ska vi stympa den politiska potentialen i det vi tror på?

      Jag kan faktiskt inte hitta ett enda skäl till varför vi skulle förvägra våra potentiella väljare tydlighet och raka rör. Det spelar ingen roll om man är hbt-person, pensionär, helyllesvensson, ungdom, whatever. Alla har rätt att få raka svar på frågan om vad Piratpartiets politik kan göra för dem.

    2. Scary Devil Monastery

      August 9, 2011, 12:23:33

      “Jag håller inte alls med dig om att det är en redundant fråga att lyfta upp till politisk nivå.”

      Jag får förtydliga – min tanke är att den rent politiska frågan det rör sig om i det här fallet är den rent allmänna bristen på tolerans som person A kan uppvisa gentemot person B på grund av person B’s intressen och åsikter.

      Det kan röra hbt-frågor, synen på kärnkraft, åsikter om patentlagar, sexuella preferenser i övrigt, fritidshobbies, med mera. Går en högskolegrabb på syslöjd i stället för träslöjd räcker den bristande toleransen för att förvandla honom till hackkyckling. Den gnälliga grannen mittemot kan få spel om du har glömt vattna dina blommor på tre dagar. Med mera.

      Att fokusera enbart på hbt är där ett smalbandsperspektiv tror jag. Bristen på förståelse för hbt liksom så mycket andra fenomen är symptom på ett stort underliggande problem. Nämligen bristen på ren allmäntolerans.

      Det är det jag menar med redundans. Skall vi belysa hbt så bör det vara som ett exempel av många mot bakgrunden av att domen i dagens samhälle är hård om man överskrider gränsen för vad som anses vara “normativt”.
      För mig som hetero är exempelvis hbt enbart en del av den naturliga ståndpunkten att jag faktiskt inte har vare sig rätt eller skyldighet att döma någon annan för hans/hons personliga åsikter eller preferenser.

      På samma sätt som vi är hårda med att belysa vikten av ett fritt informationssamhälle i stället för att fokusera på fildelningen (som bara är en liten del av de praktiska effekterna av ett sådant).

      Skall vi blir Sveriges hbt-vänligaste parti? Ja, som du själv sade så är vi redan det. Detta på grund av att våra medlemmar som regel har en mycket bredare beräkning av vad som anses vara “normativt” än exempelvis de som är med i KD. Det är snarare den synen vi borde sprida, tror jag.

      1. Anna Troberg

        August 9, 2011, 12:53:07

        Hej Scary Devil!

        “Att fokusera enbart på hbt är där ett smalbandsperspektiv tror jag. Bristen på förståelse för hbt liksom så mycket andra fenomen är symptom på ett stort underliggande problem. Nämligen bristen på ren allmäntolerans.”

        Jag skriver mycket tydligt i mina bloggposter och kommentarer om detta att jag inte bara vill fokusera på hbt-frågor. Det är en del i ett mycket större konkretiseringsarbete som jag anser är nödvändigt.

        Piratpartiet är för flummiga. Människor har svårt att se vad vår politik har för relevans i deras egna liv. Därför måste vi bli mer konkreta och specifika om vi vill nå ut med vårt budskap.

        “Skall vi blir Sveriges hbt-vänligaste parti? Ja, som du själv sade så är vi redan det. Detta på grund av att våra medlemmar som regel har en mycket bredare beräkning av vad som anses vara “normativt” än exempelvis de som är med i KD. Det är snarare den synen vi borde sprida, tror jag.”

        Ja, vi är det redan, men om vi inte talar om det spelar det ingen som helst roll. Människor har rätt att kräva tydlighet av politiska partier. Kan vi inte leverera det, så förtjänar vi inte deras röster.

    3. Scary Devil Monastery

      August 9, 2011, 15:06:46

      “Det är en del i ett mycket större konkretiseringsarbete som jag anser är nödvändigt.”

      “Människor har svårt att se vad vår politik har för relevans i deras egna liv.”

      Jag önskar att jag hade ett argument emot. Men ja, du har rätt. Det känns bara så pinsamt att bli tvungen att skriva Svensson på näsan det som borde vara uppenbart.

      “Människor har rätt att kräva tydlighet av politiska partier. Kan vi inte leverera det, så förtjänar vi inte deras röster.”

      Ok, jag lägger mig. Även om ribban sätts mycket högt i förhållandet till övriga partier.



Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *