Byt försäkringsbolag och regering

Folksam har hyrt in avdankade poliser för att övervaka sina kunder. Dessa använder dels gamla poliskontakter för att vaska fram information, men ägnar sig även själv åt att bevaka Folksams kunder.

Uppgifterna man samlar in sparas i ett register som kunderna inte informeras om, trots att det antagligen funnits i ett tiotal år. I registret finns enligt Aftonbladet bland annat dessa uppgifter:

• Familjemedlemmar och parters
• Bil och bostad
• Personer runt objektet
• Rörelsemönster
• Utseende
• Inkomst
• Socialekonomisk situation
• Medicinska besvär
• Kroppsliga inskränkningar
• Etnicitet
• Brottsregister
• Ärenden och misstankar om fusk hos andra försäkringsbolag

Det är en ganska diger lista med saker som man tagit sig friheten att registrera. Datainspektionen är naturligtvis försiktig med att uttala sig i ett så här tidigt skede, men man är inte imponerad. Om omfattningen är den man tror, så beskriver man Folksams tilltag som “katastrofalt”.

Om du är kund hos Folksam, så tycker jag att du ska göra tre saker asap:

1. Begär ut den information som finns om dig.

2. Ställ till ett jävla liv om de samlat information som de inte ska ha.

3. Byt försäkringsbolag.

Jag tycker dessutom att vi ska kika på det här i ett lite vidare perspektiv. Varför tar företag så lätt på vår rätt till vårt privatliv? Varför anser de sig ha rätt att klampa in i våra liv och samla på sig allsköns privat information? Kan det månne ha något att göra med att staten föregår med osedvanligt dåligt exempel på övervakningsfronten?

Faktum är att staten dagligen har betydligt bättre koll på var och en av oss än vad Folksams second hand-poliser har. Deras resurser är tämligen begränsade. Det finns praktiska hinder för hur mycket information man kan plocka fram om människor. Det finns även praktiska hinder som gör det omöjligt att övervaka på riktigt bred front. För de enskilda som drabbats spelar det naturligtvis ingen roll, men det rör sig ändå om en ganska begränsad grupp.

Staten behöver dock inte bekymra sig om de praktiska detaljer som i viss mån kunnat hejda Folksams nyfikenhet. Staten har verktygen: FRA, implementerat datalagringsdirektiv, uppluckrad LEK (Lagen om elektronisk kommunikation), osv. FRA har till och med en alldeles egen version av PUL (Personuppgiftslagen) som ger dem rätt att samla in information om sexuell läggning, politisk tillhörighet, religion, etc, och dela med sig av denna information till främmande makt. Regeringen ser mellan fingrarna när man överskrider sina befogenheter. De behöver inte ens bekymra sig så mycket om den ekonomiska verkligheten. När FRA ber om pengar öppnar regeringen plånboken på vid gavel.

Folksam har trampat ordentligt i klaveret och jag gissar att det finns många andra privata företag som ägnar sig åt liknande saker. Det krävs en sjusärdeles inre moralkompass för att hålla rätt kurs när möjligheten att samla på sig information finns. Problemet är att företag sällan har speciellt finjusterade moraliska kompasser och att det inte finns någon över dem som kan visa vägen när de snubblar. De som borde visa vägen, regeringen och riksdagen, fiskar i samma grumliga övervakningsvatten.

Det finns bara två saker att göra:

Använd din konsumentmakt – Var inte kund hos företag som gör som Folksam.

Använd din röstmakt – Rösta inte på partier och politiker som tror sig ha rätt att kränka ditt privatliv.

Om författaren: Anna Troberg

Anna Troberg är författare, före detta bokförlagschef, ivrig bloggare och partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hon arbetar just nu på en essäbok om piratism. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!"

Beställ text eller boka som talare?

Gilla & sprid!

Tweet

Folksam har hyrt in avdankade poliser för att övervaka sina kunder. Dessa använder dels gamla poliskontakter för att vaska fram information, men ägnar sig även själv åt att bevaka Folksams...