Yttrandefrihet är inte så enkelt i praktiken
Som ni vet, så har jag börjat hänga på Flashback. Det är riktigt roligt och intressant, men inte bara. Ju mer jag hänger där, desto mer upptäcker jag att Flashback knappast är någon yttrandefrihetens högborg det heller. Det är en ganska tråkig insikt.
Jag har varit aktiv på olika forum och i diverse olika kommentarsfält på nätet i tjugo år. Jag har aldrig fått en varning. Jag har aldrig blivit blockerad. Efter några veckor på Flashback har jag, utan att plötsligt ha förändra mitt beteende på nätet till det sämre, lyckats med konststycket att både få en varning och blivit avstängd i en vecka.
Jag blev varnad för att jag ifrågasatte det vettiga i att slå ihop min frågetråd om PP-relaterade saker med en tråd som bara handlade om SD. Jag fick visserligen rätt eftersom man faktiskt delade trådarna igen, men varningen bestod som en liten påminnelse om att man ska veta hut. Jag blev avstängd utan förvarning för att jag tydligen ägnat mig åt reklam när jag försökt få igång ett konstruktivt samtal om kommentarsfält, kommentatorer, yttrandefrihet, etc, genom att öppna upp min blogg för gästskribenter från bland annat Flashback.
Det ser inte bättre ut än att yttrandefriheten på Flashback är något av en chimär. Visst, man är fri att kalla varandra “bängskalle”, “pansarflata”, “floskelflata” till höger och vänster, men så mycket längre än så går det nog inte. Precis som i dagstidningarnas kommentarsfält finns det en massa skrivna och oskrivna regler som administreras tämligen godtyckligt av mer eller mindre anonyma moderatorer som utan förvarning delar ut sina domar över oss vanliga användare.
Jag är inte speciellt upprörd för egen del. Det krävs mer än övernitiska moderatorer för att tysta mig. Det hela upprör mig ur i ett vidare perspektiv. Var ska vanligt folk ta vägen och göra sina röster hörda om inte ens de som säger sig stå upp för det fria ordet verkligen gör det? Att tidningarna inte gör det är tyvärr ingen överraskning. Att Flashback inte gör det var lite mer oväntat.
Mediatyckare och Flashback-tyckare brukar anklaga varandra för att hämma det öppna samtalet. I realiteten har de båda plattformarna ungefär lika högt i tak som en genomsnittlig hobbithåla. Det enda som skiljer dem åt är att den ena hobbithålan har modern och finpolerad finish, medan den andra har en lite mer edgy och rough ytfinish.
Om det inte visar sig att det dessutom är förbjudet att kritisera moderationsbeslut på Flashback även utanför själva forumet, så hävs min avstängning den 26/1. Jag har inga planer att sluta skriva på Flashback. Jag gillar samtalen med folk där. Jag tycker att det är viktigt att finnas där, så jag kommer att göra mitt bästa för att navigera i snårskogen av regler och godtycke. Jag tycker om att svara på frågor och prata med folk. Samtalen människor emellan får inte tystna bara för att det finns de som tror att yttrandefrihet är andras frihet att tycka precis som man själv tycker.
Jag böjer mig och anpassar mina ord och formuleringar efter den låga takhöjden hos tidningarna varje gång jag skriver något till deras debattsidor. Jag kan böja mig och anpassa mina ord och formuleringar efter Flashbacks låga takhöjd också. Det är inte formen som är problemet. Jag kan böja och tänja ord och formuleringar så att de klarar sig genom de mest nitiska granskningar, utan att budskapet i sig förändras. Var och en är dessutom fri att bestämma formen på sin plattform. Nej, det är det faktum att man säljer både formen och plattformen som något den inte är som är bekymmersamt.
Om man googlar på “Flashback” så dyker denna slogan upp: “Flashback – Yttrandefrihet på riktigt!” På riktigt? Verkligen? Jag skulle vilja påstå att Flashbacks användare är ungefär lika hunsade som kommentatorerna i tidningarnas kommentarsfält. Den enda skillnaden är att det till viss del är andra saker som triggar godtycket och bestraffningarna.
Det hela påminner mig en smula om debatten om personlig integritet. På ena sidan finns staten som nyfiket nosar i våra privatliv. På den andra sidan finns privata bolag som lockar och pockar ur oss personlig information som de sedan lever fett på. Vi som sitter fast i mitten har små möjligheter att förbättra vår situation. Detsamma gäller här.
Varken traditionell media eller Flashback erbjuder någon större frihet utöver friheten att leverera i sammanhanget korrekta kommentarer som genererar klick och annonsintäkter åt dem. Aspirerar vi användare efter något större än så är vi problem som snabbt rättas in i ledet eller kastas ut.
Yttrandefrihet? Jag vet inte vad ni andra lägger för värdering i ordet, men för mig är det i alla fall långt mer än att ha rätten att tycka precis som jag eller att ha rätten att kalla mig för “jävla kärring”.
Yttrandefrihet är inte så enkelt i praktiken. Det är något som mycket få klarar av att leva upp till – på riktigt.
Om författaren: Anna Troberg
Anna Troberg är författare, före detta bokförlagschef, ivrig bloggare och partiledare för Piratpartiet. Hennes humoristiska roman "Chefer från helvetet" är publicerad i Sverige, Norge och Finland. Hon arbetar just nu på en essäbok om piratism. Hennes motto är: "Life is pain. Get used to it ... or make it better!"
Nejtillpirater: 
Ano Nym: 
Harlekin33: 
Vad har ett forums regler (som du tydligen bröt) att göra med yttrandefriheten?
Hej Björn!
Min poäng är att Flashback inte är friare än tidningarnas kommentarsfält. Den enda skillnaden är att man har en annan uppsättning skrivna och oskrivna regler som man använder för att hålla kommentatorerna i schack. Det får man naturligtvis ha om man vill. Jag ifrågasätter bara om man verkligen kan kalla det “yttrandefrihet på riktigt” när den där riktiga yttrandefriheten mest går ut på att ha rätt att använda lite mer invektiv än på andra ställen. Det känns lite fattigt ur ett yttrandefrihetsperspektiv.
Du nämnde precis det jag inte utvecklade i frågan, det här med att ett så populärt forum som på Flashback måste ha regler och riktlinjer (utan dessa skulle det spåra ut helt), därför kan jag inte förstå kopplingen mellan ett forum och yttrandefriheten.
För övrigt håller jag med dig att vi har en “begränsad” yttrandefrihet i många sammanhang, så jag gillar att Ni (PP) kämpar för att det ska bli bättre. Men jag kan inte alltid hålla med Ert resonemang
Hej igen!
Jag tänker det hela i ett större sammanhang. När jag kritiserar tidningar för att de har för stränga eller godtyckliga kommentarsregler, så får jag ofta medhåll av typen: “Ja, så är det då inte på Flashback!” Men, faktum är att det är ganska precis likadant på Flashback. Man har andra måttstockar, men de används lika friskt och tämligen godtyckligt som på andra ställen. Det innebär att de faktiskt inte erbjuder det lufthål som de utger sig för att erbjuda.
Så, frågan är vad man ska göra istället? Någon form av regler behövs ju. Jag tror att svärmmoderering som en del andra nämnt är en bättre väg att gå. Då slipper man småpåvar.
Varför inte skapa ett helt eget forum i stil med Flasback där man kan prata om allt och inget? PP borde ju ha en mängd anhängare/medlemmar som har kunskap om hur man skapar och går till väga om hur man bör moderera ett sådant.
Björn: du menar såhär?
https://forum.piratpartiet.se/forumdisplay.php?f=12
Eller hade du något annat i åtanke?
Hej Björn!
PP är ett politiskt parti. Vi försöker lyfta frågor och påverka opinionen. Vi kan inte göra allting praktiskt också. Vi har helt enkelt inte de resurser som krävs för att göra det. Hjälp oss in i Riksdagen, så kommer våra möjligheter att göra mer saker i praktiken att vara betydligt bättre.
Vidde: Ja, det var annat jag tänkte på. Det forumet är ju bundet till partiet. Jag tänkte mig ett oberoende forum i stil med FB men som PP kan bygga upp hur de vill med regler och moderation, och där bara Sveriges lagar bestämmer vad som får skrivas.
Vad jag vill säga med allt detta är att -jag- anser att det är fel att ifrågasätta yttrandefriheten på ett forum där de måste ha regler och moderation. Så mitt förslag var att skapa ett eget forum.
Anna: Jag förstår att det handlar om politik (duh… :p). Vad jag försöker “provocera” fram är lite agerande, inte bara prat (i DENNA frågan: yttrandefriheten vs forum). Vad jag menar är att det finns ett enkelt svar (skapa ett eget forum) så jag hoppas på lite svårare tankenötter i nästa blog
Vill bara påpeka att jag aldrig tidigare engagerat mig i politik och vill gärna se ett parti utmana de etablerade (“tråkiga”) partierna, därav mitt intresse av PP.
Anna, grejen är att Flashback vill vara just ett diskussionsforum. Det ska kunna gå att diskutera precis alla upptänkliga ämnen där, och uttrycka alla precis upptänkliga åsikter. Däremot är forumet inte till för reklam och annonsering, inklusive olika typer av kontaktannonser. Du ville ragga folk som hade vana från tidningarnas kommentarsfält till att bli “hustroll” på din blogg. Det är en kontaktannons, och således ett klockrent brott mot regel 1.01, och din avstängning – som för övrigt, som alla avstängningar, beslutades genom omröstning i moderatorskollegiet – inte godtycklig alls.
Min reflektion, efter att ha varit moderator samt blivit modererad många gånger sedan sent 80-tal**, är att så fort det finns någon form av tillsättning av moderatorsrollen så kommer den att missbrukas* eftersom den innebär någon form av status. Alla regelverk har brister och alla regelverk kan tolkas till någons fördel om en agenda finns att utöva. Lösningen är att se till att ingen har möjlighet att driva en agenda under någon längre period.
Slashdot är den site av alla jag anser lyckats bäst. Alla användare blir regelbundet moderatorer en kort stund (5 inlägg kan höjas/sänkas vid varje tillfälle) samt lite då och då metamoderatorer (har möjligheten att ge tummen upp eller ner till andra moderatorers beslut). Allt slumpmässigt, allt utan identifikation.
*) Definitionen av “missbruka” skiljer sig åt mellan den som för tillfällen utför modereringen och den som för tillfället blir modererad.
**) Med början i R20_-möten på Fidonet, där alla alltid skrev under riktigt namn, var identifierbara och där man kunde bli exkommunicerad – avstängd från hela nätverket. Nästan som att bli avstängd från Internet idag.
Jag tror att det närmaste man kommer fungerande yttrandefrihet just nu är på svärm-modererade sajter som typ reddit. Man får säga *nästan* vad som helst, och folk gör det också, men guldkornen flyter till toppen och skräpet sjunker till botten ganska snabbt.
Det skulle nog inte funka i alla sammanhang, men för t.ex. kommentarsfältet hos en nyhetssajt är det nog det enda som funkar.
De borde nog använda begreppet “åsiktsfrihet” istället för “yttrandefrihet”. Där skiljer sig i alla fall flashback och gammelmedia åt. Slarvigt ordval, ja.
Hej Joel!
Jag är inte så säker på det heller faktiskt. Har man “fel” åsikt, så får man minsann löpa gatlopp på Flashback också.
Fast folk från hela den politiska skalan råkar ut för FBmoderatorernas godtycklighet, så jag tror knappast att det var för dina åsikter.
Flashback är liksom yttrandefrihet, på moderatorernas villkor, men dom är knappast en politiskt homogen grupp.
Ja, så är det naturligtvis. Men, det skapar ju en osäker tillvaro för alla. Det är inte speciellt trevligt att vara utlämnad åt enskildas godtycke och det är inget som borgar för ett öppet diskussionsklimat.
“Riktig” yttrandefrihet är svårt att hitta på internet idag; folk pallar sällan att stå ut med de enorma mängder av fötryckt skit som människor aldrig fått säga fullkomligen sprutar ut via tangentborden, och ut på stackare som bara ville diskutera ett tabubelagt ämne utan begränsningar.
Inte ens 4chan (nu verkade jag väl jättecool, eller hur? pfft), med sitt väääldigt ökända anarkirykte har en så stor yttrandefrihet som de flesta tror; det är möjligvis på deras “anything goes”-board som man börjar närma sig – och även om det har sina guldkorn ibland så är det i regel väldigt otrevliga trådar som dyker upp.
Resten av sidan är ganska starkt modererad, särskilt de delar som klassifieras som worksafe.
Modererar man verkligen på grund av vilken åsikt som yttras? Jag har bara sett att man får mer mothugg från andra på grund av vissa åsikter, men det är ju naturligt.
Jag håller med om att Flashback är förhållandevis hårt modererat (något annat hade inte fungerat där).
Jag är mest ute efter att man som kommentator sitter i ungefär samma båt oavsett om man är i ett kommentarsfält på Aftonbladet eller på Flashback. Flahback har dock fått någon sorts särställning och lyfts i diskussioner kring kommenterande på nätet ofta fram som ett exempel på en plattform där användarna är friare än på andra ställen. Jag tror inte alls att det är så. Man får svära lite mer och kanske ha lite mer fringy åsikter, men “yttrandefrihet på riktigt” är det då inte.
Så, finns det en tredje lösning? Någon som inte är som tidningarnas eller Flashbacks. Är det svärmmoderering som gäller, eller finns det något annat sätt?
Så länge du har med människor att göra (i moderatorposition) kommer du aldrig att ha SANN yttrandefrihet. Det är så enkelt. Varför? Därför att människor är generellt sätt urkassa på att vara opartiska, och så snart de ser en åsikt de ogillar så är det alldeles för enkelt att städa bort den åsikten.
Visst får man löpa gatlopp med vissa åsikter men du får skriva dem utan att bli bortplockad iallafall, Jag tror du är fullt medveten om skillnaden. Sitter du och trollar dina egna kommentarer?
Ha, ha! Nej, jag är ett uselt troll.
Du har helt rätt, men hur stora möjligheter har man att få uttrycka sin åsikt när vissa åsikter bara trollas sönder? Jag betraktar det som en annan variant av vad tidningarna gör när de väljer att inte publicera vissa åsikter i kommentarsfältet.
Du kan kräva att du får uttrycka dig men kan du tvinga andra att ta dig på allvar? Att inte bli publicerad och inte tagen på allvar är stor skillnad men visst har du har en poäng.
Den som befinner sig utanför gruppens rådande problemformulering har en mycket större uppgift och kommer granskas mycket hårdare än den genomsnittlige ryggdunkaren. Jag tror det är bra och nödvändigt, problematiken ligger i att människor helst umgås med de som delar samma åsikter och har samma värderingar.
Grupptänket blir starkt på nästan alla forum jag bevistat de sista 15 åren men jag är övertygad om att det går att överbrygga med strukturer. Slashdots metod är ett utmärkt steg i rätt riktning.
Man måste se och acceptera problemet innan man kan göra något åt det.
Åh, btw, folks! Om någon av er är extra intresserade av att diskutera sådana här saker, så kika in här: http://www.annatroberg.se/2012/12/24/hustroll1/ Ni kan nämligen bli Hustroll här på bloggen, dvs, krönikörer.
Mycket intressant. La märke till det runt vissa Skypediskussioner där flashbackvana personer var de som ivrade mest för moderering och skrivna regler. Dessutom väldigt hårda regler.
Sen såg jag vad som hände när det inte modererades stenhårt, och någonstans där gick väl min tro på mänskligheten sönder lite… folk klarar helt enkelt inte av frihet. Eller snarare, de klarar inte av varandras frihet.
Den där känsla av att förlora lite tro på mänskligheten känner jag igen. Ska det verkligen vara så himla svårt att vara lite trevlig även mot människor som har andra åsikter? Det verkar vara svårt i alla läger.
Men, jag är ju en obotlig optimist. Mina tvivel på mänskligheten brukar gå över fort. Onwards and upwards. Det går att få folk att tänka till om man är lite ihärdig.
Dessa småpåvar som blivit moderatorer har alltid varit ett problem på flashback. Det är nog såna som inte fick bli ordningsmän i klassrummet… De agerar helt godtyckligt, raderingar och blockningar baseras på hur de mår psykiskt för tillfället.
Det är sånt man får ta. Istället för sedvanlig moralpanik som förekommer ute i samhället så har vi dessa väktarwannabies som ser flashback som sin privata domän där de får agera ut sina fetisher om makt.
Din historia låter mer som en inkompetent moderators miss än att Flashback i smyg bryter mot yttrandefriheten. Moderatorerna är inte betalda för sitt arbete. Det är människor som är aktiva i forumdelen under längre tid som blivit “upplyfta” till moderatorstatus. Vad de sen som personer sysslar med är svårare att förutsäga.
Jag skulle inte säga att din yttrandefrihet har begränsats på så sätt att din förmåga att uttrycka dina åsikter begränsats just på grund av den anledningen, utan du har snarare fått en varning (har hänt mig med) och blivit spärrad på grund av korkare regler elller en korkad mod. Välkommen till Internet. Ingen är perfekt, men det har inget med censur att göra.
Mjo, men vad är det som skiljer dessa regler och de sätt de används på från tidningarnas kommentarfältsregler och hur de används? Flashback lyfts ofta fram som något bättre och öppnare än tidningarnas kommentarsfält. Efter att ha varit där ett tag, så ser jag faktiskt inga uppenbara skillnader.
Skillnaden är att din spärr på FB är borta om en vecka och du kan fortsätta posta din PP-reklam i din enda tråd som bara handlar om dig och ditt parti.
I Tidningarnas kommentarsfält får du inte ens yttra din åsikt om den är fel, ibland inte ens om den är “rätt”. För man väljer helt enkelt att inte tillåta kommentering på “känsliga” artiklar.
Du gör dig väldigt dum när du försöker jämföra dessa två sakerna. Svälj din stolthet och inse att du brutit mot en reklamregel, en regel som är till för att FRÄMJA diskussioner framför spam, dvs i förlängningen främja yttrandefriheten.
Du fick en varning, lär dig av den istället för att bete dig som en idiot och försöka tolka in något som inte finns.
Och du, äkta yttrandefrihet finns inte i det officiella eller mediala sverige. Den finns bara vid frukostbordet hemma hos folk.
Flashbacks regler finns där för att det är a) lagkrav eller b) främja diskussionerna, inget annat.
Det gör ont att bli modererad. En känsla av vanmakt och att man inte fått presentera sitt fall infinner sig. Ta det med ro, det var inte personligt.
Det måste finnas regler. Eftersom moderatorer inte får betalt, kan de inte ägna för mycket tid på varje enskilt fall. Ibland blir det fel. Det är ju först när någon anmält ditt brott mot regelverket som moderatorn gör sin bedömning. I den här värden är det oftast bättre att fälla än att fria. I alla fall så länge straffet inte är mer än en editering eller tillfällig avstängning.
Flashback är ingen av gud given rättighet. Det är en privat webbplats, där alla är inbjudna att delta gratis. Så länge man följer de enkla regler som är utformade för allas trevnad. Om du bjuder hem folk, förväntar du dig att de inte ställer sig och pissar på mattan. Om det nu står att man inte får promota webplatser eller bloggar så ska man inte göra det.
Annars tycker jag att du har hållit hög nivå på debatten och gör ett toppenjobb. Jag förstod inte det där med två trådar, men det är ju lysande att ha en “PP svarar om invandring”- tråd. Då kan alla sådana frågor flyttas till den tråden och hålla din huvudtråd ren.
Ah, det här är jätteintressant. Du använder i princip samma argument som Aftonbladets Jan Helin och andra representanter från tidningssidan gör när de försvarar sin kommentarsfältspolicy.
1. Det måste finnas regler.
2. Det är ingen rättighet att få säga vad man vill just hos oss.
Jag håller med om båda, men tycker att både Aftonbladet och Flashback har valt fel väg. Regler måste inte vara fullkomligt anala för att funka. Faktum är att enkla regler är lättare att ta till sig och följa.
Var och en bestämmer naturligtvis hemma hos sig, men man kanske ska vara försiktig med att proklamera “Yttrandefrihet på riktigt!” om det man erbjuder inte är det.
Vad det gäller min egen avstängning, så promotade jag inte min egen blogg. Jag försökte få igång ett samtal om kommentarsfält, forum, etc. Hela Flashback är fullt med folk som säger att de aldrig får komma till tals. Jag ville ge dem en chans att komma till tals, men det var tydligen lite för radikalt äve för Flashback. :-p
Anna. det är långt ifrån så godtyckligt som du tror. Längst ner till höger på varje flashacksida finns det en rad med länkar. På en av dem står det “Regler”. Där beskrivs och förklaras de tjugotre olika regler forumet lyder under. Har du verkligen läst dem? Regel 1.01 är till för att forumets ändamål är att driva diskussion på forumet. Det är inte att till exempel ge medlemmar möjlighet att locka folk till sina bloggar – det är ett missbruk av forumet. Om man verkligen läsr reglerna innan man postar, känns moderationen betydligt mindre godtycklig.
Hej!
Jag har läst reglerna. Jag upplever faktiskt inte att det jag gjorde är något av det som står i regeln. Hade jag upplevt det hade jag inte gjort som jag gjorde. Jag har länkat till min blogg tidigare utan att bli utslängd. Den enda skillnaden nu var att jag undrade om någon var intresserad av att ta en vidare diskussion där.
Hur som helst, lyft blicken och se till det större sammanhanget. Är Flashback så fritt som man påstår? Finns det inte begränsningar även där? Vad skiljer dem från andra forum och kommentarsfält? Skiljer något alls?
Man får länka till sin blogg. Men man får inte ragga skribenter till den. När det gäller frågan “Hur fritt är Flashback” måste man ha klart för sig att frihet utan struktur blir anarki – en värdelös gröt av röster som skriker i munnen på varandra och som ingen får ut något vettigt av. Bortsett från några begränsningar som forumet är tvunget att ha av rättsliga skäl, så får man diskutera precis vad som helst som har någon intellektuell substans. Men man måste diskutera det i rätt forum, och finns det redan en tråd i ämnet, ska saken diskuteras där.
Den strukturen är helt nödvändig för att ett forum av Flashbacks typ ska kunna fungera. Och att man ska diskutera rätt sak i rätt tråd innebär också att man ska ta upp eventuella synpunkter på modereringen enskilt i PM till moderatorn. Tråden är ju till för att dess ämne ska diskuteras – den ska inte förorenas med en diskussion av helt annan natur, som dessutom har potential för att innehålla en del emotioner.
Hur fritt är Flashback? Ja, för den som vill posta upphovsrättsskyddad text, tala om vem som finns bakom olika användarnamn, uppvigla till brott eller annonsera om det ena eller andra är Flashback inte fritt alls. Men för den som vill diskutera sakfrågor eller åsikter är det så fritt som lagen tillåter ett forum att vara. Det är det Flashback är till för. Och jag tycker det är vackert så
Har varit på slashdot en hel del och håller med Troed ovan om slashdot är nog det bästa systemet jag har sett hittills, men även det svåraste.
De gånger man har varit meta-moderator på slashdot har varit intressanta, eftersom man på något sätt har lurats att tänka ett steg till innan man meta-modererar. En annan sak som slashdot “gör rätt/mindre fel” är att inga kommentarer tas bort utan de får -1 som poäng, vilket innebär att de som standard inte är synliga. Gillar inte alls att se kommentarer till kommentarer som är bort-tagna.
Koden för slashdot är ju fri(har jag för mig), kanske man ska kolla in den lite.
Koden för slashdot är fri (slashcode) men förmodligen inte värd att bygga något direkt på, då det är lite av ett gammalt härke.
Däremot är moderatorssystemet jävligt fint och värt att göra en reverse engineer på (inte säker på om det finns med i koden som är öppen eller inte).
http://en.wikipedia.org/wiki/Slashdot#Slash_and_peer_moderation
http://slashdot.org/moderation.shtml
Systemet kräver definitivt ett stort antal användare för att modereringen ska fungera, men förmodligen ändå betydligt mindre än Flashback.
En intressant förlängning hade varit om användare (med hög karma?) kan skapa kategorier och underkategorier som i sin tur röstas upp och ner, istället för Flashbacks extremt rigida kategorier. Hittar ingenstans ditt inlägg passar? Hitta på en plats och låt det bära eller brista!
Fan, det här blir man ju sugen på.
Blev du AVSTÄNGD?! Från Flashback?! Muahahaha!
Vill man komma nära ett system med demokratisk yttrandefrihet så behövs verkligen ett röstningssystem för att markera eller dölja poster. Att endast ha en moderator leder inte sällan till godtycklig censur.
Flashback har över hundra moderatorer, och alla avstängningar beslutas i omröstningar där alla moderatorer kan delta. Risken att en enskild moderator utsätter ett delforum eller användarna för “godtycklig censur” utan att moderatorskollegor upptäcker detta och ställer till med ett jävla liv är i princip obefintlig.
Reddit är väl ett bra exempel på hur svärmmoderering INTE funkar? Man behöver inte tillbringa lång tid på en del subreddits för att inse att det finns en stark åsiktskonsensus som man förväntas hålla sig till. Testa att gå in på /r/guns och diskutera vapenpolicy t.ex. Konsensus där leder till att kritiska röster ofelbart hamnar långt ner.
Om Flashback använde samma metod så skulle alla som inte tillhör SD-klicken tystas i de politiska forumen eftersom nedröstning skulle bli ett debattvapen.
Det måste finnas regler? Visst, det kanske det måste finnas. Men den viktigast regeln – som borde vara väldigt enkel för de flesta att ta till sig – är att hålla en god ton. Det går väldigt bra att uttrycka sina åsikter utan att börja vara otrevlig, vilket en del verkar ha svårt att hantera. I mitt tycke är det det som moderatorerna bör titta mest på.
Jag kan ha fel, men jag tror att anonymiteten på nätet är en bidragande faktor här. Det är lättare att släppa på spärrarna ju “längre bort” från målet som man är.
Min regel för mig själv på nätet är ungefär denna: “Var saklig och visa respekt även om den du pratar med inte delar din åsikt.”
Det är en lika enkel som förbluffande effektiv regel. Den öppnar många dörrar in till intressanta samtal som jag annars aldrig skulle ha haft möjlighet att delta i.
Och ja, anonymiteten gör ju folk lite mindre benägna att tänka på hur de behandlar andra, MEN samtidigt finns det viktiga demokratiska värden i anonymiteten som jag anser är så viktiga att vi helt enkelt får arbeta med otrevlighet på andra sätt än att ta bort möjligheten att vara anonym.
I knew you were gonna say that.
Jag ser ju helst att folk VÄLJER att inte vara anonyma. Tvång blir alltid problematiska. Sedan så upplever jag dock att det finns de som skriker hög om anonymitet bara för sakens skull. Det är lite tröttsamt.
Englund, vad är egentligen felet med att vara anonym?
Även om det “bara” är för sakens skull, varför är det fel?
Endast när man är anonym kan man tala ut fritt. Jag ska gå ut på en gren här och säga att alla som vill att man inte ska vara anonym, oavsett om det är via tvång eller sociala påtryckningar, vill att man ska självcensurera sig = inte uttrycka vad man egentligen tycker.
Om ni sedan är fullt medvetna om det eller om det är undantryckt till det undermedvetna, tror jag varierar från person till person. Jag önskar och tror att det i ditt fall är fråga om det senare, för personer som är fullt medvetna om det har jag ingen respekt eller uppskattning för.
“…samtidigt finns det viktiga demokratiska värden i anonymiteten som jag anser är så viktiga att vi helt enkelt får arbeta med otrevlighet på andra sätt än att ta bort möjligheten att vara anonym.”
En av de viktigare att en anonym persons uttalanden enbart kan bemötas baserat på just innehållet i vad som har uttalats.
Inte viktat av hudfärg, kön, social ställning, religiös tillhörighet eller antalet titlar.
Det i sig gör anonymiteten värd att bibehålla och uppmuntra som möjlighet.
För att inte tala om att anonymiteten är det yttersta vapnet mot ett av de återkommande drakarna i även den mest liberala av demokratier;
I sagans värld ropade barnet att kejsaren var naken. I verkliga livet skulle någon vuxen tagit ungen i örat och pryglat sju typer av skit ur honom för att ha varit respektlös nog att utmana det gängse paradigmet.
I verkliga livet tjänar vi alla på att möjligheten finns att belysa reélla problem utan att för den sakens skull behöva bli utpekade så att vedergällning kan utdelas.
Vi är säkerligen alla slagna med beundran över det mod de kvinnliga journalister som försökt kartlägga svensk rasism uppvisar när de trots ett fruktansvärt trakasseri och fruktansvärda hot fortsätter sina värv.
Men det är mycket få som väljer att ta på sig rustningen hos sanningens riddare offentligt om resultatet blir att en lågpannad pöbel av hatfetischister permanent kamperar utanför ens hus.
Det var inte ett enat flashback av admin, moderatorer och medlemmar som stängde av dig. Det var en moderator.
Du kan ha rätt i din kritik mot att det inte är yttrandefrihet om det finns begränsande regler. Regelverket är inget som har varit givet från starten, utan har på förekommen anledning växt fram. Som i den andra världen blir det snårigt med många specifika regler och godtyckligt med enkla, generella.
För mig spelar det ingen roll om jag är anonym eller inte. Däremot vill jag inte att alla mina vänner på t ex Facebook ska veta att jag precis postat en kommentar. Jag vill heller inte bli registrerade som piratpartist eller något annat av tredje part.
Den gången för mer än tio år sedan när domstolen stängde Flashback ,kände jag att någon höll på att rycka yttrandefriheten från mig. Kan de stoppa det här forumet, kan de stoppa alla. Nu blev det så att forumen följer annat lands lag istället. Men man ska inte underskatta forumens roll för yttrandefriheten.
Inte heller ser jag problem i att man har ett regelverk för hur du får uttrycka dig? Regeln du åkte på har väl kommit till för att stoppa personer från att spamma trådar med reklam för den egna bloggen. Utan moderering och regler skulle det helt enkelt inte funka. Alla diskussioner skulle bli träsk av reklam och hat.
Jag har varit aktiv på Flashback sedan 2005, och jag instämmer nickande till mycket du skriver. 1.01-regeln känns för mig rätt vettig, men jag skulle inte tycka det var hela världen om den togs bort. Man får scrolla lite mer, det blir en större mängd trådar man får ignorera etc. Jag är dock nyfiken på att se inlägget som Anna postade, och som hon blev avstängd för.
De enda reglerna jag skulle vilja ha på FB är 1.06 (förbud att outa eller efterfråga en annan användares identitet), 1.11 (spridning av virus och annan skadlig kod) och 0.03 (trams/OT). Men även om jag skulle få som jag ville, så skulle det ändå inte vara total yttrandefrihet, och därför tycker jag att Flashbacks slogan om “yttrandefrihet på riktigt” inte stämmer riktigt.
Med det sagt, så gillar jag ändå Flashback väldigt mycket, med tanke på det höga tak för vad som får diskuteras som ändå finns där på ämnen som man får diskutera. Pedofiliforumet och i viss mån Mondo, gore och bizzarre-forumet är två klockrena exempel på detta.
Jag började med att svara dig Claus, men sedan drog det iväg lite, så jag vet inte om allt passar som en reply till ditt inlägg. Men det får vara såhär helt enkelt.
Det är väl så i många fall att när folk börjar slå sig för bröstet och tycker att man är så bra på något, i stil med Flashback och yttrandefriheten, så börjar man slappna av och helt plötsligt har man blivit omsprungen av andra. Yttrandefrihet är något man måste jobba med och förbättra hela tiden.
Det har kommit upp några intressanta förslag i ditt kommentarsfält hur man bäst modererar, alla med sina för och nackdelar naturligtvis. Jag tycker dock du Anna Troberg har den mest effektiva metoden genom din närvaro i kommentarsfältet. Få journalister kan skryta med att de vågar hänga med läsarna efteråt och försvara vad de skrivit. Aftonbladet och flera andra stora tidningars kommentarsfält med alla begränsningar är knappt värda namnet längre.
Det är bara att sätta upp en egen usenet server så
kan folk och fä diskutera utav hjärtanslust. Vill man inte sätta upp en egen server finns det andra gratis alternativ.
Men man kan ju inte heller förneka hotbilden mot journalister idag. Eller alla i samhället för den delen. Motsättningarna och åsiktsklyftorna som finns i vårt samhälle växer sig starkare och starkare, och viktiga frågor och debatter som berör oss alla infekteras och trollas, men främst för att motsättningarna är så fundamentala. Behovet av moderation växer. Samhällsklimatet har helt enkelt blivit hårdare, utanförskapen växer. Desperationen likaså. Jag tror helt enkelt att det börjar bli svårt att tänka rationellt och att hålla “god ton” i den offentliga debatten idag pga. detta. Det är så mycket känslor involverat. Behovet av att göra sig hörd växer sig starkare än behovet av att respektera sina medmänniskor. Kanske det är så komplicerat att vi måste ta tag i rädslan och utanförskapet som finns i samhället först, innan vi faktiskt lär oss att acceptera varandras åsikter. Vem behöver moderation om man har kommit så långt? Nu kanske jag ställer det hela på sin kant litegrann, jag är faktiskt optimist egentligen…
Jag har för övrigt köpt knark ett par gånger (mdma) via Flashback trots regeln mot narkotikahandel. Inte ens en tillsägelse, så att ta sig runt regelverket är inte speciellt svårt.
Om jag förstått saken rätt så bröt du mot två regler. Först och främst, mot regel 1.01, den om att inte göra reklam för dina egna sajter/bloggar/annat liknande. Den här regeln finns för att folk inte ska spamma ner forumet med skit i förhoppning om att få uppmärksamhet/tjäna pengar/vinna vad med sina vänner/annat liknande. Forumet finns till för att man ska diskutera saker. Utan den här regeln hade det blivit sämre diskussioner som hela tiden avbrutits av reklam från diverse människor.
Den andra regeln är mycket sämre, inofficiell, och överlag ett bevis på varför systemet som tillämpas på flashback (moderering) inte alltid fungerar. Man tjaffsar inte med en moderator. Detta har ingenting att göra med huruvida man har rätt eller fel, eller att man är feg, eller att man inte värnar sina rättigheter. Det handlar om att moderatorerna gör ett gratisjobb, som ibland inte är helt enkelt, och med tanke på hur mycket skit som dyker upp i forumen emellanåt, så har de väl blivit lite griniga rent generellt.
Många av reglerna är ju lagen. Du får inte länka till barnporr, du får inte sprida virus/annan skadlig kod, du får inte handla knark, etc etc. Är inte detta ganska enkelt att följa? Sen har de ju bra regler med, som t.ex. att du inte får rasera en annan användares anonymitet genom att posta hans/hennes personuppgifter.
Men överlag får du ju diskutera många saker på FB som du inte får diskutera på andra ställen. Som en annan skrev här, högre upp, häng i pedofiliforumen eller mondo/gore/bizarre lite grann, där diskuteras saker som du knappast får diskutera hos tidningarna.
Hej Joakim!
Nu får du det att låta som om jag drog in hela pr-maskineriet på Flashback. Det gjorde jag inte. Jag förde en diskussion om livet i kommentarsfälten och undrade om någon som är aktiv runt om i kommentarsfält på nätet skulle vilja berätta lite mer om det på min blogg. Men visst, det kan man ju tolka som mördande reklam om man tolkar reglerna lite småanalt.
MEN, mina öden på Flashback är ganska ointressant. Diskussionen är betydligt mer intressant ur ett vidare perspektiv. Vad händer med yttrandefriheten om till och med de utrymmen som påstår sig ha “riktig yttrandefrihet” bara erbjuder en chimär?
Det räcker inte att säga “Man får minsann prata om känsliga ämnen på Flashback!” Jaha? Det får man på andra ställen också om man är saklig och kan föra fram sin åsikt utan att missbruka invektiv och versaler. På Flashback bryr man sig inte om invektiv och versaler, men om man säger minsta lilla om en moderators omdöme, så åker man ut med huvudet före. Det är faktiskt helt ointressant om moderatorerna jobbar gratis eller ej. Faktum kvarstår, användarna är helt utlämnade till moderatorernas godtycke och har i stort sett inga möjligheter att hävda sin rätt. Så, användarverkligheten är ungefär densamma som om man sitter och häckar i ett kommentarsfält hos Aftonbladet eller SvD. Ja, förutom att man får svära lite mer. Hurra! Visselflärp! Eller inte…
Men Anna, jag förstår att du känner dig sårad, men det du skriver här är ju inte sant. Du eller någon annan har inte åkt ut med huvudet före eftersom du sagt minsta lilla om en moderators omdöme.
Det är fullt tillåtet, men på rätt ställe. Om man gör det i en tråd så faller det under en regel som heter 0.06. gör man det på rätt ställe så är det helt ok.
Precis samma sak gäller för alla åsikter. Du får uttrycka dem på Flashback, men inte hur som helst var som helst. Om du anser att yttrandefrihet är att uttrycka sig var som helst, när som helst och på vilket sätt som helst så finns det nog få platser med denna yttrandefrihet. Bara för att jag inte får spela Internationalen på trumpet i ditt sovrum varje natt så anser jag inte att min yttrandefrihet är ifrågasatt.
Det är där jag ser skillnaden mellan t ex Aftonbladet och Flashback. På Aftonbladet (och andra webbtidningar, för rättvisans skull) så raderas inlägg för att åsikten är fel. Det händer inte på Flashback. Men på båda platserna så kan de raderas för att de är på fel plats.
Om jag skriver en kommentar här på din blogg om hur jobbigt det är med tanter på ICA som betalar med småmynt under en helt orelaterad bloggpost, tycker du det är ok eller föredrar du att jag gör det på ett ställe där det är relevant?
Det krävs ett decentraliserat system, utan moderatorer, för att man ska kunna få komplett yttrandefrihet. Det enda passande system som jag känner till är Freenet, och dess forum-mjukvara Frost.
Usenet är helt decentraliserat och fritt från
moderatorer, om du inte postar i någon av dom
få modererade grupperna då.
Det är också hyfsat enkelt att sätta upp. Finns också
gratis alternativ om det skulle kännas bättre.
Ah, men du är sårad av det orättvisa beslutet. Visst blir det godtycke ibland. Moderatorerna kontrolleras av de andra moderatorerna samt admin. Moderatorer bli utbytta om de inte sköter sitt jobb. Just Flashback är annars väldigt bra på att fråga medlemmarna och anordnar omröstningar för alla att delta i
Men det är inte Flashback som är garanten för yttrandefriheten. Det är i alla flashbacks. Det är i mångfalden av fora som yttrandefriheten finns. Flashback är bara en aktör. Du kan inte kräva att allas åsikter skulle finnas i en tidning? Dessutom är det otroligt lätt att starta ett forum eller en blogg med dina egna regler. Men vill du vara på en arena där det finns publik, måste du följa de regler som gäller där.
Det är säkert olika regler på lunastorm eller familjeliv. Liksom du får komma in med skor hemma hos mig, men vi tar av dem hemma hos dig. En bra idé är att läsa mycket innan man börjar posta, för att få en förståelse för den kultur och de regler som gäller.
Men jag håller med om att det var en anal tolkning av regelverket. Om jag var Jan Axelsson skulle det finnas en moderator som var en sorts ombudsman, som kunde lyssna och följa upp de som känner sig kränkta av dålig moderering.
Hej Claus!
Jag är inte sårad. Jag är möjligen lite besviken över att behöva inse att Flashback är som vilket forum som helst. Jag hade hoppats att det var lite högre i tak där, speciellt eftersom det är det man bilden man för ut av sig själv.
Jag har inget mot regler och moderering. Jag tror att det behövs för att man ska kunna ha ett fruktbart samtal. Jag har däremot svårt för den där godtyckliga modereringen av enskilda småpåvar som tolkar reglerna lite som de vill och modererar därefter.
Någonstans tror jag att jag kommer till slutsatsen att svärmmoderering är det minst dåliga, men även där finns det naturligtvis problem att ta i beaktande.
Småpåvar som tolkar reglerna som dom vill? Det var väl ändå rätt uppenbart att du skulle få åtgärder för dom inlägg du gjorde och jag ser inte heller hur du kan se dessa regler som yttrandefrihetskränkande:
“0.06. Moderatorsåtgärder
Moderatorsåtgärder ska inte kommenteras i tråden. Vid frågor och synpunkter ska berörd moderator kontaktas via PM.”
Det hade blivit ett jävla gitter överallt i varje tråd om det dessutom ska diskuteras moderatorsåtgärder. Det finns ett forum för det (underforumet flashback) om man inte är nöjd med dom svaren man får av moderatorerna. Allt står i FAQen som du antagligen inte läst.
“1.01. Reklam och annonsering
Privata eller kommersiella annonser, så som köpes-, säljes- eller bytesannonser, inlägg innehållande reklam eller inlägg med annat innehåll som användaren tjänar pengar eller andra fördelar på, är förbjudna.”
Här tycker jag att regelförtydligen räcker som kommentar:
“Regelns syfte är att förhindra att användarna använder forumet för annonsering av egna eller andras varor och tjänster, detta på grund av att Flashback i första hand är ett diskussionsforum och inte ett köp- och säljforum.”
Att du inte får marknadsföra din blogg i forumet, har ingenting med yttrandefrihet att göra heller. Det är ett diskussionsforum och inget reklamplank.
Sen så tycker jag att det är att skjuta sig lite i foten att klaga på yttrandefrihet och ha ett förhandsmodererat kommentarsfält på sin blogg.
Hej, hej!
Mitt inlägg handlar inte främst om att jag fått bassning, utan om att även denna plattform har sina problem.
Det stämmer att man inte får prata om moderationen, men det blir lite dubbelt när jag å ena sidan fick rätt (man delade på trådarna igen), och å andra sidan gav mig lite pisk. Men oh well, jag gråter inte för det.
Vad det gäller avstängningen, så anser jag inte att jag “gjorde reklam för min blogg”. Jag anser att jag försökte få igång ett samtal om hur det är att vara kommentator, hur stora möjligheter har man att göra sin röst hörd på olika plattformar etc. Eftersom jag lärt mig min läxa och visste att den typen av diskussioner, som potentiellt kunde röra moderering, inte var välkomna, så valde jag att försöka lyfta ut samtalet till en annan plats. Jag får inga pengar för det. Jag är inte ens så säker på att jag får cred för det. Det här är nämligen en diskussion som det finns många som tycker att jag inte alls borde peta i. MEN, jag tycker att den är viktig, så jag ville lyfta den.
Så, nu är jag naturligtvis skitglad över att se att Flashback faktiskt har lyft diskussionen! In och kika här: https://www.flashback.org/p41755726#p41755726
Vis av erfarenheten tycker jag att ett fungerande forum ska styras av en vis despot (storpåve) och dennes småpåvar. Någon måste styra med hela handen när småpåvarna bråkar.
Sedan tycker jag att småpåvarna inte får tillräckligt med beröm för sitt arbete. De får kontinuerligt kämpa mot en ström av spam och rasism. Jag förstår att de kan bli lättretade eller att de inte vill ha debatt om sina beslut. Utan deras frivilliga arbete skulle det inte funka.
Problemet är inte att din yttrandefrihet har blivit kränkt, utan snarare din självkänsla. Det är synd och ett reellt problem som borde adresseras.
Sedan vill jag säga att förutom dina tolkningar av flashbacks yttrandefrihet, håller jag med dig i det mesta. Du, Christian, Amelia, Rick m fl gör mer för vår yttrandefrihet än någon annan. Jag kommer att rösta pirat 2014
Hej Claus!
Varken min yttrandefrihet eller min självkänsla har blivit kränkt. Frågan är mycket större än mina äventyr på Flashback. De är i sammanhanget ganska små och ointressanta. Det intressanta är att Flashback tycks ha soffat till sig lite de med. De lever på att de är “Yttrandefrihet på riktigt”, men jag tror att det var ett tag sedan man såg sig i spegeln och funderade på om man fortfarande är det.
Så, det är hur kul som helst att frågan nu lyfts till diskussion: https://www.flashback.org/p41755726#p41755726
Jag har ingen aning om vad Anna gjort för ont på Flashback, däremot har jag erfarenhet av att “moderera” en hatflod och det är oundvikligt att mer eller mindre oskyldiga kringstående liksom kringstående påhejare åker med i varningslistorna.
Slashdots system för användarstyrd moderering är det bästa jag sett och faktiskt det enda jag sett som fungerar bra på ett stort forum.
Jag tror att det blev något fel när jag försökte kommentera här sist. Tur att jag sparade kommentaren, jag försöker igen:
Hmm, var det inte du Anna som pratade något om “tough love i kommentarsfälten”, alltså kraftig moderering?
Nåja, Flashback är inte bra heller när det gäller yttrandefriheten. Det vet jag av erfarenhet (nej jag har inte samma användarnamn).
Jag läste däremot (på Flashback) om en sajt som heter Morgonbladet där TOTAL yttrandefrihet råder – det finns inga moderatorer. Den går bara att nå via TOR.
Jag tycker inte alls om systemet att dölja kommentarer som fått för många minusröster, som på YouTube. Faktum är att jag klickar fram och läser alla sådana kommentarer, för det är ju inte säkert att jag delar åsikt med alla andra. Som i 1984, även om man är den enda i världen som inte är galen så har man i alla fall rätt. Ibland känner jag så, när det till exempel handlar om Facebook, vilket jag avstår från av integritetsskäl.
Det var ett stickspår, men de dolda kommentarerna är oftast skräp, men jag hittade ett guldkorn, det var till en video om någon integritetskränkande teknik, jag tror att det var Google Glass. Den löd kort och gott något i stil med “Baa, baaaa”, alltså syftande på “sheeple”. De mest upvotade kommentarerna var de som berömde tekniken.
Systemet ger, likt sökbubbling, en likriktning av vilken information som släpps fram. Det kunde vara nyttigt för alla som ser videon att läsa det där “Baa, baaaa”, och kanske så ett litet frö av tvivel och undran.
PS: Anna, har du märkt den organiserade kampanjen mot “näthat” som drivs i gammelmedia? Det är för att folk inte ska motsätta sig de snart kommande grundlagsändringarna som ytterligare ska minska anonymitet, yttrandefrihet och demokrati.
Jodå, jag ser kampanjen om näthat. Jag har varit och tänker fortsätta vara väldigt aktiv i den med att föra fram just de saker du tar upp. Visst finns det “näthat” eller vad man nu väljer att kalla det, men stängda kommentarsfält och hårdare lagar, etc, är inte ett bra sätt att angripa det problemet. Jag tror att man ska göra så här: http://www.aftonbladet.se/debatt/article15956842.ab
https://www.flashback.org/p41755726
Att du efter ditt tilltag på Flashback skriver en gnällartikel för att du inte bemödat dig att läsa (eller följa…?) reglerna, känns lagom upphetsande. Reklam är reklam, no more no less och det får du liksom betala för om du vill sprida det på någon annans sida, enkelt.
Sedan är “näthat” inget problem, det är det underliggande debattklimatet som tvingar folk till näthat som är problemet. I ett fritt och öppet samhälle där allt kan nötas o blötas finns litet behov av bygga upp frustrationer mot kulturjournalister, politiker eller vad man nu är arg på. Följaktligen har du fel i din debattartikel.
Btw. det hjälper inte att ni skickar ut 3 påminnelser om dagen om att man ska förnya sitt medlemskap i partiet, du (och många därtill) har skjutit skutan i sank och det kan inte en miljon mejlpåminnelser ändra på.
Hej Johan!
Att vilja ha ett bra samtal krig de här sakerna är inte att gnälla. Det tyckte uppenbarligen inte Flashbacks admin heller eftersom den här tråden startades: https://www.flashback.org/t2069752
Varken du eller jag kan bestämma om “näthat” är ett problem. Det bestämmer någonstans den som drabbas av det. Jag har inga problem med att folk skriver till mig att de tycker att jag är en bängskalle, MEN jag upplever det som ett problem när folk skriver att de vill slå sönder mina ben med en spikklubba och gräva ner mig i skogen. Sådana ord påverkar i längden ens liv ganska betänkligt och det måste man kunna prata om.
Att det sedan finns en massa folk som sitter och myser på piedestaler och inte tycker att de behöver prata med vanligt folk för att det finns några som beter sig som svin är en helt annan fråga.
Om du får tre mejl om dagen, så är något uppenbarligen fel, men oroa dig inte. Det hjälper vår medlemsservice gärna dig med. Du når dem på medlemsservice@piratpartiet.se.
Pingback: Oacceptabel prioritering av immateriella brott före brott mot människor #blogg100 | signerat || kjellberg
Istället för att sitta och tragga på Flashback så kunde ni lägga energin på att driva ett eget forum där man kunde utveckla och förbättra piratpolitiken (där PP själv kan moderera och leda diskussionen) så att man har ett genomarbetat partiprogram lagom till valet.
Varför PP’s partiledare slösar bort sin energi på ett ökänt tillhåll för främlingsfientliga krafter är bortom mitt förstånd.
Jag har själv upplevt varning på flashback när jag frågat efter källa på ett påstående i en tråd.
Om man inte får efterfråga källor på påståenden så kan inte en seriös debatt föras då påståenden inte behöver styrkas, vilket leder till att allt kan vara påhittat.
Nej flashback erhåller inte yttrandefrihet på riktigt.
Men då kan ju herr lol ta och länka till tråden så vi får läsa själva och se hur rimlig din fråga egentligen var i den aktuella tråden.
Min gissning är att herr lol typ frågade efter en källförteckning på att vatten var vått eller liknande.
“Jag ifrågasätter bara om man verkligen kan kalla det “yttrandefrihet på riktigt” när den där riktiga yttrandefriheten mest går ut på att ha rätt att använda lite mer invektiv än på andra ställen. Det känns lite fattigt ur ett yttrandefrihetsperspektiv.”
Någon yttrandefrihet på den här bloggen finns ju inte heller …