#3 Nobody puts Lagerlöf in the corner

Dagarna mellan jul och nyår är perfekta. Ingen stör. Inget måste göras. Man behöver inte ens laga mat eftersom julmiddagen likt Särimner aldrig tycks ta slut. Den åker bara in och ut ur kylen tills det obligatoriska dofttestet inte ger ett helt tillfredsställande resultat.

De här få dagarna värnar jag aktivt. Jag bokar inga resor. Jag bjuder inte hem någon. Jag planerar absolut ingenting. Och varje år blir det några av årets absolut bästa dagar. I år har det blivit hundpromenader, löpning läsning, skrivande, tv-spelande, poddlyssnande och tv-tittande. Underbart!

Här kommer några tips jag snappat upp under årets mellandagsbonanza.

Gott nytt år, allihop!  

Veckans värmländska powerhouse

Selma Lagerlöf fick kulturmännen i sin samtid att famla. De visste inte vad de skulle göra med henne och hennes verk. Helst hade de nog ignorerat henne, men Lagerlöf gick ju inte att ignorera. Och det bör vi sannerligen inte göra i dag heller.

På juldagen släppte SVT Play en sprillans ny dokumentär om Lagerlöf i två delar. Det är den bästa Lagerlöf-dokumentären jag sett. Den är fylld med foton och filmsnuttar som inte brukar finnas med. Får ni blodad tand kan ni dessutom läsa Anna-Karin Palms Lagerlöf-biografi Jag vill sätta världen i rörelse.

Veckans tal

Att lämna ett uppdrag är förknippat med en massa känslor. Känslor som det ibland är svårt att sätta ord på. Den svårigheten har gudskelov inte biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar som efter nio år nu lämnar sin post. Vid avtackningen höll han ett tal om sitt kärleksförhållande med Kungliga biblioteket. För oss som tyvärr inte var på plats, så finns talet som tur är förevigat i Biblioteksbladet.

Vad Ilshammar ska göra nu vet jag inte, men jag gissar att han inte kommer att ha tid att mata duvorna riktigt än.

Veckans nyårshälsning

"In another ten years time
Who can say what we'll find
What lies waiting down the line
In the end of -89"

För längesedan hörde jag de där raderna och tänkte att det ju var en EVIGHET till 1989. Nu är det 33 år sedan 1989 och jag har blivit en praktiskt lagd gammal stöt som undrar vem som sopade upp alla serpentiner, ballonger och konfetti i Lasse Hallströms lägenhet när Abba festat färdigt och gått hem till sig.